Summa sidvisningar

tisdag 28 januari 2014

Igår var det "dopparedagen", idag deppardagen

Har inte haft tid att blogga på hela dagen. Robert skrev så rolig status på facebook igår.
Det ligger något i det. När man är nykär gör man det hela tiden, nu heter det "födelsedagspresent".
Fast riktigt så illa är det inte. När vi hade gått ner i vikt efter Biggest Loser var vi som två kaniner också. Kunde göra saker i sänghalmen vi inte kunnat tidigare :)
Tycker man inte om sig själv, är trött och lite nere så finns inte lusten där på samma vis, även om jag naturligtvis älskar honom lika mycket nu som då.
Vi kommer att hitta tillbaka dit igen det är jag övertygad om.

Har varit till vårdcentralen och lämnat blodprov idag. Jag har en kusin vars son som nu är 16 år och har fått en pacemaker inopererad. Han har oförklarligt bara tuppat av och dom kan inte riktigt hitta orsaken eller felet.
Några forskare på Karolinska institutet ska forska vidare och se om dom kan hitta något.
Det är många i släkten, mest killar som oförklarligt tuppat av. Min bror bland annat.
Nu ska vi lämna prov alla släktingar och det är väl det minsta vi kan göra för Isak.

Fick lov att sälja vår älskade apoteketsdisk som jag gillade så mycket. Den fick inte plats i hallen för Fabian körde fast med sin gåstol hela tiden. Fabian hittade in i förrådet idag och kom på att det fanns skor att riva ner därinne också.
Men vad är väl materiella ting när vi har varandra.
Jag har tänkt jättemycket på Fabian och förskolan idag.
Jag kanske bara är fjollig men det känns inte alls bra i hjärtat att lämna honom när han är som han är.
Jag vill att han ska kunna klara sig lite mer själv och växa till sig mer innan.
Visst han har gjort framsteg, men det går sakta. Han är ju jättelångt efter sina jämnåriga.
Och ju äldre dom blir desto längre blir steget han ligger efter.

Jag hade i alla fall gjort en överraskning till Robert när han kom hem från jobbet i form av räkmackor.

Imorgon kommer dom hem från habiliteringen. Dom lär väl inte ha något nytt att komma med.
Ska gå och dra täcket över huvudet och hoppas på en mer uppåt dag imorgon. Något som gör mig varm i hjärtat är alla snälla kommentarer och kloka råd från familjer i liknade situationer. Jag blir verkligen jätterörd och glad ska ni veta! Det betyder jättemycket för mig <3

Kram C

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar