Summa sidvisningar

måndag 21 augusti 2017

Firat Fanny 🎁

 Idag fyllde Fanny hela 22 år.
Helt otroligt 22 och redan tvåbarnsmamma 😊
 Jag bakade en citronpaj med marängtäcke och skumrutor och tog med ut.
 Fanny själv hade bakat en jättegod marängtårta med hallon och grädde.

 Fabian fick ett snickarbälte Fanny hittat som Felix och Rasmus haft när dom var små.
 Han blev så glad för sitt bälte och hade det på sig hela tiden.
 Det var full rulle med alla barnbarn samlade.
 Lovis har blivit så himla stor och reser sig mot allt.
Lite värre med balansen så det blir nån bula ibland❤
Precis som för morbror Fabian.

lördag 19 augusti 2017

Så här ser sanningen ut

 Vaknade upp bredvid den här lilla godingen (som typ alla mornar) i morse.
Jag vaknade först.
Vaknar oftast först då jag har så ont i ryggen att jag inte kan sova för det.
Fabian ligger alltid tätt i till mig ❤
Han vaknade med ett leende och ett "dä" när han fick syn på att jag tog kort på oss😊

 Regnet stod som spön o backen hela förmiddagen.
Det blev med andra ord ett ypperligt tillfälle att sätta sig vid symaskinen.
En kompis till Fanny ska bli mamma och ville ha ett babynest.
Jag lyxade till det lite och sydde på en spetsbit jag hittade.
Blev jättefint.

 På eftermiddagen kom solen fram och vi gick till parken för att sparka lite boll.
Det slutade med att jag, Robert och Felix sparkade boll medan Fabian jagade oss med stora pinnar😂
 En bild kan visa något helt annat än sanningen.
Lade ut den här på Instagram.
Det nästan ut som att Fabian tar en selfie.
 Här kommer sanningen....
I själva verket jagade han mig med en stan han skulle kasta på mig😂
En liten galning med andra ord😃❤
 När vi kom hem skulle Fabian bada.
Måste nog säga att det är få förunnat att få livemusik till badet😊
Robert satt på toaletten och sjöng till Felix som spelade gitarr.

 Blev en mysig kväll.
Vi har dörren öppen till balkongen.
Har tänt ljus där ute och hör musiken från Sabaton Open air som är på Lugnet.
 Så mysigt på balkongen med ljus och lyktor.
Kvällarna är mörka nu.
Känns i luften att hösten är på väg.

Men varje årstid har sin charm.

Charm har även min älskade bror som jag är så stolt över❤
Idag sprang han ultravasan.
45km på under 4 timmar och kom på plats 46 av 760 st. (På just den sträckan)
Det är bra jobbat av en ung 44-årig vältränad kille😃🏃


fredag 18 augusti 2017

En bra magkänsla

 I morse var vi till dagis nej menar förskolan och hälsade på.
Bara jag kom innanför dörrarna och hälsat på personalen så fick jag en bra känsla i magen.
Allt lät så positivt och jag hoppas verkligen vi får en plats för Fabian där.
Dom hade platser så det skulle inte vara något problem.

Där fanns rum att gå undan i om det skulle bli för mycket för Fabian.
Det var lösningar på allt jag undrade över och inget lät jobbigt eller besvärligt med att ha honom där.
Så himla skönt❤
 Det spöregnade när vi gick dit.
Fabian har aldrig haft några gummistövlar då hans fötter varit lite konstiga och han har haft svårt för skor med skaft.
Har även svårt för förändringar överhuvudtaget så i sommar har sandalerna stått på hyllan för springskorna var dom enda skorna som dög åt lilla herrn😊
 Men!
Idag köpte vi ett par gummistövlar på väg hem från dagis.....förskolan.
Efter mycket om och men och vilda protester fick jag på dom på fötterna.
 Och när dom väl satt där ja då var dom ju hur bra som helst.
Han plaskade glatt i vattenpölar med sina fina stövlar.
(Som han för övrigt valde helt själv)
Han pekade först på ett par med dinosaurier på men dom fanns inte i hans storlek.
Hittade ett par med Minions som han motvilligt tog till slut.
Men då fick han syn på dessa och dom fanns i hans storlek som tur var.

 Så idag har han haft sina fina stövlar med sig när han satt på toaletten, åt lunch (dom skulle prompt stå på bordet), när han skulle försöka vila i soffan låg dom bredvid....
 Sen skulle dom även vara med på en busstur så han kunde visa pappa dom.


 Där satt han i bussen som en stor kille i sina nya fina stövlar😍
 Sen blev den stora killen trött ovh somnade med sina nya fina stövlar på 😊

 Vi åkte med på sista turen med Robert.
När vi kom hem gjorde vi hamburgare med jalapeno kräm.
Så himmelskt gott!!
 Krämen är lätt att göra,
Cremé fraíche, fetaost, jalapeno och vitlök mixas ihop efter tycke och smak.

 Sen har han fått ännu en bula i pannan idag.
Alltid ramlar han på huvudet lilla älsklingen och aldrig tar han emot sig.
Men han är en hårding.
Blir ledsen nån sekund sen är det full rulle igen...

torsdag 17 augusti 2017

När ångesten blir fysisk

 Vilken natt....
Min hjärna var lika dimmig som sjön Runn på väg till jobbet i morse.

Fabian var helt slut efter att ha tillbringat eftermiddagen med mormor och Felix.
Full fart hela tiden.
Det var omöjligt att hålla honom vaken och kvart i sju på kvällen somnade han.
21:20 vaknade han igen.

Då hade han typ sovit middag för han skulle absolut inte sova nåt mer.
Han var vaken orecis HELA natten!
Halv tolv fick vi gå upp allihopa då han kissade ner hela Robert och sängen.
(Vi låg i sängen för då var han nöjd med att titta på plattan)
Fram till klockan 2, då skulle han ut till soffan....
Först efter kl 05 somnade han....
Och min klocka ringde 07.
Bara att släpa sig upp och hälla i sig lite kaffe för att försöka vakna till liv.

Fabian skulle haft sin första bad dag på Neptunbadet.
Det var ju omöjligt att ta sig dit med honom idag.
Där har dom för övrigt dragit åt snaran rejält.
Minst 24 timmar innan ska man avboka besök annars blir man skyldig att betala 350 kronor.
Det är ju omöjligt när man har en Fabian.
Man vet ju inte alls hur natten kan bli eller hur dagen kommer att bli.

Ska det vara så kanske vi måste säga upp hans plats för vi kan ju inte betala 700:- i månaden för uteblivna besök på grund av att livet kom emellan.
Varför ska dom göra allt svårare och till det sämre hela tiden?

Ångesten har kommit tillbaka och slagit ner som en bomb i bröstet.
Det blir en jobbig, tryckande smärta och man tror nästan det är nåt fel på hjärtat.
Att ångest kan ge en sån fysisk smärta.
Det gör ju ångesten bara ännu värre.

Ja, ja, det är bara att bryta ihop och gå vidare...
 Imorgon ska vi och hälsa på en förskola vi sökt plats på.
Har pratat med specialpedagogen på habiliteringen idag och hon ska göra allt för att hjälpa oss med diverse intyg och annat.

Vi fick hem fler "kisslakan" idag.
Det var bra för det behövdes verkligen.
Vi hade bara tre och dom ska tvättas på 90 grader utan sköljmedel så det blev att man körde alla tre samtidigt.
Då blev vi utan tills dom torkat.
Nu har vi tre till och det är bra.

Fick hem min nya almanacka idag.
Den har bilder från året som gått på framsidan.
Så kul när man kan forma den efter sina egna behov.
 När jag kom hem från jobbet tog vi en promenad till willys för att handla lite.
Fabian som varit vaken hela dagen också (han vaknade 08:15 i morse) slocknade i vagnen direkt.
Skönt för honom❤
 Lagade iordning något jag aldrig varken ätit eller gjort förut.
Kebabgryta, riktigt gott blev det i alla fall.
Recept på den hittar ni HÄR 
Jag hade även i en burk med majskorn.

Robert är duktig och cyklar till och från jobbet idag trots lite sömn 🚴😴

onsdag 16 augusti 2017

Jag får alldeles ont i magen

 I våras var vi till Stockholm över dagen.
Jag hade skickat in en ansökan till Farmen åt Robert.
Han gick vidare och fick komma på slutcasting men där blev det stopp.
 Jag och Fabian passade på att gå på Skansen medan Robert var på casting, det tog nästan hela dagen.
Såhär i efterhand var det bra att han inte kom med.
För hur hade vi löst det med Fabian då.
Tänk om han skulle ha varit borta i 10 veckor.
Jag hade varit gråhårig innan han kommit hem (mer än vanligt)
 Vi hade i alla fall en mysig dag jag och Fabian. Promenerade från hamnen över Gärdet till Djurgården och Skansen.
Sen hämtade Robert oss när han var klar och då hade vi precis gått igenom allt och var trötta och nöjda.
 Nu till det jobbiga.
Såg ni på nyheterna igår?
Om familjen med pojken som dom sökte dubbelassistans till.
Dom blev av med ALLT!!
Hur i hela h-te kan det få gå till på det viset!?
Jag grät när jag såg det.
Mamman och pappan var helt slutkörda.

Alltså dom måste se över lagarna!
Hur har det kunnat bli på det här viset?
Dom måste väl ha lite medmänsklighet och hjärta i kroppen dom som sitter och styr eller??
Om det drabbar dom själva, hur skulle det se ut då?
Men dom har väl pengar så dom klarar sig ändå och kan ta till privat hjälp....
 Jag går med en ständig klump i magen för tillfället.
Vi är mitt i en ansökan om mer timmar till Fabian.
Är livrädd att vi ska bli av med dom få timmar vi har.
Hur ska vi lösa och orka med vardagen då?

Sen alla dessa intyg som ska skrivas om Fabian från habilitering.
Atbetsterapeuten  (som jag fick ett fräsigt svar av häromdagen) är den som ska skriva intyget om honom.
Hon har träffat honom EN enda gång och då ägnade hon kanske två minuter åt honom sen resten av tiden åt toalettsisten hon skulle beställa.
(Som tog flera månader att få hem)

Nu ljög jag också, två gånger har hon sett honom.
Vi hämtade rullstolen och ställde in den efter honom.
Hon sa inte många ord till honom då heller utan koncentrerade sig mest på rullstolen och dess inställningar.

Jag blir så jäkla ledsen.
Känner mig helt maktlös.
Hela vårt liv ligger i händerna på några som inte alls känner varken oss eller Fabian.

Imorgon är det bara att rycka sig i kragen och ta tag i en massa jobbiga samtal igen...