Summa sidvisningar

måndag 29 februari 2016

Rätt träning ger resultat

Det här med att vi fick assistans åt Fabian har verkligen gett resultat.

Vi har en helt annan ork, tid och energi för att träna honom.
Hans framsteg är ju helt otroligt roliga att vara med om.
En sån sak som att se sitt barn ta dom första stapplande stegen är ju stora även när man har ett normalt barn.
Att se Fabian ta sina första stapplande steg är enormt stort.
Jag blir nästan gråtfärdig varje dag jag ser honom komma stapplande emot mig med ett stort leende i ansiktet.

Vi vet ju fortfarande inget om hur Fabians framtid ser ut.
Kommer han att kunna lära sig äta och tugga riktigt?
Kommer han att kunna prata med oss?

Att han skulle kunna börja gå har jag varit ganska säker på hela tiden, men kanske först tidigast om ett år.

Han blir allt bättre på att kommunicera med tecken.
Men det vill ju sig till att vi lär oss tecken och använder dom till honom när vi pratar.
Kollar mycket och lär mig via en app jag har i mobilen.
Sen finns det mycket bra att se på Youtube.

Hade vi inte fått beviljat med assistans vet jag inte hur det hade sett ut idag.
Vi slog huvudet i väggen många gånger innan vi till slut fick rätta hjälpen.

Vi jobbar hårt med Fabian varje dag.
För det är just vad det är.
Ett väldigt tidskrävande jobb.
Ett fantastiskt roligt jobb såklart när man ser framstegen som sakta kommer.
Hans glädje kan ju ge vilken som helst energi.

Men han kräver ständig tillsyn. Idag vände jag honom ryggen inne på badrummet.
Vips så var han en toalettdykare....

När han börjat kunna stå och gå så har en helt ny värld öppnat sig för honom.
Han har massor att utforska och lära sig.
Han förstår inte riktigt när man säger att han inte får eller att det kan vara farligt.
Han ramlar mycket då balansen inte är den bästa och får nya blåmärken hela tiden.
Det är tur att han inte verkar ha riktigt samma känsel som ett "normalt" barn för att säger inte mycket fast han slår sig rejält.
Det gör ju att man måste ha ett extra vakande öga på honom.
Tänk om han skulle bryta sig och inte reagerar på smärtan för att han inte känner det normalt.

Älskar den lilla pojken (som börjar bli stor) så det värker i bröstet.
Han är unik, han är en av ca 10 i hela världen.
Jag undrar ibland hur dom andra med samma kromosomavvikelse som honom har utvecklats?
Jag är så tacksam för att vi till slut äntligen fick hjälp.
Att framförallt Fabian får den hjälp han kräver och behöver för att kunna utvecklas.

Det här hade jag aldrig kunnat tro för ett år sedan.
Då hade jag självmordstankar och grubblade mig grön för hur det skulle gå för oss och för Fabian.
Idag mår jag sååå mycket bättre,  även om jag fortfarande äter medicin och tänker göra ett tag till.
Robert är livrädd för att jag ska falla tillbaka i det djupa svarta hål jag var i för ett år sedan.
Han har verkligen haft det tufft med både mig och Fabian ♡

Men vi går starkare tillsammans framåt. Antingen blir man nog starkare ihop av motgångar och svårigheter.
Eller så går man isär....Vi valde det första.

På tal om nåt helt annat så har jag "filmjölkat" köksfönstret på jobbet. Solen ligger på där väldigt och så blir det lite insynsskydd också.
Så himla enkelt och blir så snyggt!!

Natti natti

söndag 28 februari 2016

Vilken söndag! (bildbomb)

 Vi gav oss ut  i solen i morse på en längre promenad. var ute i över tre timmar.

 Älskar att hänga med mina killar ute. Det var många som var ute och gick i vårsolen. så fort solen kommer fram kommer också alla människor fram ur sina vinteriden.

 Fabian var lite besviken och arg på oss när vi inte hade nån mat med oss till änderna.
 Det är inte allt för mycket folk på stan en söndag. Gatorna var i stort sett helt tomma.


 Vi var hem och åt och pysslade lite hemma sen gav vi oss ut på en tur igen.

 Det var Fabian första promenad på egna ben ute.
 Det blev nog en lite för tuff gåträning för honom. Det är lättare inne.

 Han var så glad och i full fart, lite för full fart för han tog ut sig så mycket att han  kräktes en stor kaskadspya utanför gamla systembolaget.


 Det är ju en helt ny värd för honom och massor att upptäcka och undersöka.
 Den nya världen innebär även en hel del nya blåmärken och ännu mera passning på honom. Balansen är inte den bästa.
 
Han hade rivit fram en massa kläder han ville ha på sig idag, inte helt genomtänkt kanske. Det blev två par tröjor, mössa, strumpor och skor men inga byxor :)


På affären fick han åka kundvagnsbil för första gången. Det gick rätt så bra att sitta still där inne.


Var dock inte lika lätt att få honom i och ur den. Inget man gör när man går själv och handlar med honom. Han är så himla duktig vår kille.

Nu sover han sött i sin säng och vi ska kolla på Farmen sen blir det sängen för oss med. Roberts klocka ringer redan klockan 03. Hoppas verkligen inte att Fabian vaknar då och ska upp.

lördag 27 februari 2016

Min man är galen (men det var väl ingen nyhet)

Jag fick en härlig sovmorgon i morse. Vi gick och lade oss redan halv tio igår kväll. Vi sov nog båda innan vi ens hunnit landa på kudden.

Robert var så utsövd att han till och med vaknade före Fabian i morse. 
Fabian har en förmåga att rada upp alla saker. Är det inte bilar så är det djur eller nåt annat. När jag kommer upp i morse hade han radat upp alla djur så fint på vardagsrumsbordet.
Han har blivit en sån stor kille. Med nya fina a skor på fötterna och mjuka sköna jeansbyxor. Älskar att busa med sin pappa.
Vi tog en lunch på Ikea idag. Men innan det var vi på lite loppisar. 
Började på PMU-loppisen som är en loppis där allt går till välgörenhet och folk där jobbar ideellt.
Det som stör mig nåt så hemskt och min man ännu mera är hur folk har mage att pruta på dom redan låga priserna! 
Robert blev galen på en "ung" dam framför oss som skulle pruta på en redan jättebillig kappa för att det var en reva i fodret. 
Ja men vad tror dom! Det är för bövelen begagnade kläder och dessutom till otroligt låga priser redan....
Dom loppisfynden vi gjorde blev några djur till Fabian som han ville ha. Dom fick följa med in på Ikea och äta också.
Jag bara älskar mina solglasögon jag köpte förra året. Dom är progressiva precis som mina vanliga glasögon så jag ser perfekt i dom. Sen är dom sjukt snygga också!
Vi var in på Dollarstore och handlade på vägen hem. Fabian somnade i bärselen på min rygg. Då är man inte pigg heller♡
När vi kom hem bytte vi om och gick ut på en riktig långpromenad jag och Fabian . 
Vi var ute i över två timmar. Han var på bushumör när vi skulle ta en Selfie :)
Solen värmde oss i ryggen när vi gick ut men hann gå ner innan vi var hemma och då blev det kallt. Jag gick ifrån mössan men det är ju tur att man har lite hår på huvudet som värmer bra.
Självklart kollade vi tåg och bussar. Fabian tecknar tåg på bilden men det är svårt att teckna med vantar på :)
Köpte honom ett par nya gympaskor som var så himla lätta och sköna. Han tyckte nog om dom för han hade dom på sig inne hela kvällen. Hans fötter har som rätat ut sig lite mer nu när han kan stå på dom mer. Det har lett till att han gått upp ett par storlekar i ett navs och nu växt ur sina gamla skor i en hast.
Såg en bok på hyllan i Fabians rum ikväll när jag skulle lägga honom. Har inte lagt märke till den förut och jag undrar vem han fått den ifrån.
Blev lite full i skratt när jag läste titeln på boken och var tvungen att skicka en bild till Robert. Jag fick en knytnävsemoji till svar ;)

fredag 26 februari 2016

En tuff vecka för Fabian

Började dagen igår med en smarrig frukost. Fabian har haft en tuff vecka den här veckan.
Det har varit besök till sjukhuset nästan varje dag för honom. 
Det roligaste besöket var nog i alla fall badet och vattengymnastik för honom.
På bara en vecka har han tuffat till sig riktigt i vattnet. Inga problem att få på simpuffarna på armarna.
Nästa vecka ska vi försöka få på en annan simdyna så han kan träna att flyta.
Det har varit fina härliga dagar den här veckan. Jag har promenerat med tanterna på jobbet och druckit kaffe ute i den värmande solen. Vårfåglarna har sjungit för oss och det var så skönt. 
Fabian har varvat ner hemma efter alla besök genom att ställa upp saker på rad. Eller rättare sagt en cirkel.
Körde Fanny för att handla igår kväll. Vi åkte till Borlänge i lite andra ärenden så hon handlade på Ica Maxi där.
Inte alls bra att gå där och handla när man är hungrig. Förutom all god plocksallad så fanns det massor med andra maträtter också. Vi gick dreglandes förbi alla godsaker.
Det finns verkligen allt på Ica Maxi i Borlänge, fina kläder till både barn och vuxna till bra priser. 
Fabian fick nya kritor av mig och tyckte att halv fem i morse var lagom att gå upp och börja rita. 
Sovmorgon är ett minne blott, men imorgon ska jag faktiskt få sova ut. På söndag får Robert sin välförtjänta sovmorgon. 
Idag har vi varit hos tandläkaren. Fabian satt först i mitt knä sen ville han sitta där själv. Att undersöka honom är inte det lättaste men det går sakta framåt. Vi är där rätt ofta så att han ska få vänja sig vid miljön.
Vi tog bussen ut till Grycksbo och hälsade på alla mina barn och barnbarn. 
Söta Alice tokade de sig lite vid matbordet. Hon har blivit så himla duktig att prata.
Selma det lilla yrvädret kan man knappt få med på bild. Hon är inte stilla en sekund och klättrar upp på allt hon ser.
Mina små hjärtegull ♡
Selma brukar gömma sig i hörnet bakom byrån. Nu hade hon två små som hittade henne direkt.
-Jag hittade tjejen! Sa Alice.
Så himla kul när dom börjar prata. Kommer så mycket tok och funderingar ur munnen på dom.
På hemvägen somnade Fabian efter en dag med mycket bus och intryck.
Vi hoppade av bussen vid Resecentrum och hade sån tur att det stod ett tåg där.
Medan vi stod och tittade på det så kom det ytterligare två tåg in. Det var en alldeles överlycklig Fabian som jublade och klappade händerna av lycka.

Nu väntar en lugn skön helg (hoppas jag) 
Önskar er en riktigt trevlig helg! 
Passa på att njuta I solen för jag tror att den skulle titta fram.