Summa sidvisningar

torsdag 7 november 2013

Magnetröntgen avklarat!

Då var det äntligen gjort!
Som vi väntat på den här dagen. Den började tidigt. Klockan ringde 03:50 då jag var upp och gav honom välling så det inte skulle bli allt för långt mellan mat.
Han åt upp allt, nästan i sömnen.
Sen sov han vidare till 07:30.
En timme innan vi skulle vara där skulle vi sätta på honom Emlaplåster (bedövning) där dom sen skulle sticka honom och sätta kanyl.

Vi packade med oss matsäck och kaffe, visste ju inte hur länge vi skulle få lov att vara kvar.
08:45 skulle vi vara där. Vi fick komma in på ett rum direkt och dom skulle sätta kanylen.
Det gick inte alls. Fabian som aldrig säger något grät så han hulkade och tårarna rann.
Den här gången hade jag lugnet. Det blev för jobbigt för Robert. Han fick gå och sätta sig i ett annat rum och lugna sig med lite kaffe.
Dom stack Fabian i båda fötterna för att sätta kanylen men det gick inte alls.
Han var så himla ledsen så vi fick ge upp och han fick lite lugnande medicin för att göra ett nytt försök.
Vi gick bort och kollade hur det gick för Robert och talade om vad dom skulle göra.
Det gick lite bättre efter det, men dom hittade inget kärl att sätta nålen i.
Efter en stunds letande blev han ledsen igen.
Klockan var då 10. Dom ringde narkosläkaren och det beslöts att Fabian skulle sövas med mask och kanyl sättas efter det.
Han var så trött och hungrig lilla vännen. Såg så liten ut i den stora sjukhussängen när vi skulle åka upp till röntgen.
Alldeles rödgråten.
Fy vad vi tyckte synd om honom.
När han skulle sövas med mask fick Robert gå ut igen.
Fabian var så trött. Det gick i alla fall bra att söva med masken. Blev såklart lite ledsen igen men somnade rätt snabbt. När jag skulle lämna rummet kom mina tårar....
Våran älskade lilla pojke i någon annans händer... Undersökningen skulle ta ungefär en halvtimme.
Vi satte oss i väntrummet och tog en kaffe så länge.
Efter ganska precis 30 minuter hörde vi några bekanta nysningar. Fabian vaknade direkt det var klart.
Jag fick ta honom i min famn i sängen ner till avdelningen igen.

Han piggnade i rätt fort och åt en flaska välling direkt. 
Han mådde så bra och blev pigg så vi fick gå hem rätt snabbt.
Nu är det bara svaret som ska inväntas. Skulle ta ungefär en vecka.
Vad svaret blir visar sig då. Hur vi ska gå vidare med habilitering och träning..
Åh vad jag älskar min familj. Vi är så lyckligt lottade som har varandra, stora som små <3

9 kommentarer:

  1. Åhh jag känner varenda tår som trillade! Nu får ni mysa resten av dagen och fan va ni är starka som delar med er av detta! Kram!!! / Marina

    SvaraRadera
  2. Lilla fina killen! Åh så ni får kämpa....Fabian måste ha fått världens bästa päron som är med honom i allt ! Så länge man har varandra så klarar man på nåt vis det mesta...Du ska se att det blir bra till slut...♥ Kram / A-K

    SvaraRadera
  3. Så söt han är lille Fabian <3

    Hoppas nu han slipper stickas mer =(

    Kramar åt er underbara familj. Carina

    SvaraRadera
  4. Men lillplutten då, var det sådant jobb att få i kanylen… :( stackarna, ja då blir det ju bara jobbigt, usch... kramisar Lina

    SvaraRadera
  5. Söta lilla gullungen!!! :)
    ulrika j h

    SvaraRadera
  6. Lilla Fabian! ❤️ Jag har tänkt på er idag. Jag förstår hur jobbigt det måste varit att se er lilla pojke så ledsen.

    Hoppas ni får en mysig kväll nu, rå om varandra ordentligt.

    Kärlek ❤️

    SvaraRadera
  7. Vilken liten kämpe ni har! Å vilka underbara föräldrar Fabian har!
    Kikar in på bloggen minst en gång per dag för att se om du skrivit nå nytt, för det du skriver så otroligt bra och delar verkligen med dig av er vardag!

    Bor själv i Falun, men känner er inte men man känner ju igen Robert från Biggest Losser, men jag har oxå en Fabian född 7 Oktober 2012 :)
    Fabian är ju inget direkt vanligt namn, tror jag då, för jag vet inte så många men att just två Fabian är födda typ samtidigt i samma stad tycker jag är häftigt!

    Kram på er!
    //Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mia! Nej jag vet inte många Fabian så det var ju kul med två Fabian i Falun inom en vecka. Brukar försöka skriva varje morgon när Fabian sover och allt jag skriver kommer direkt ur hjärtat.
      Blir jätteglad av dina ord :)
      Kram

      Radera