Summa sidvisningar

söndag 17 juni 2018

Fabians första natt borta utan oss

 I fredags var det studenten.
Dom hade tur med vädret.
Jag blir lika rörd varje år jag tittar på alla lyckliga studenter.

Fabian dansade, klappade händerna och vinkade åt dom.
Han gillar när det är musik och glädje han med.

På eftermiddagen var vi till farmor i Rog och hälsade på.
"Roglijorna" stod i full blom.
Dom är så vackra och väcker många barndomsminnen.
 Fanny och Jesper har pratat om att prova och ha Fabian hemma hos sig en natt.
Och igår gjorde vi slag i saken för att göra ett försök.
Fabian har aldrig sovit borta utan oss.
När vi varit borta har dom sovit här med honom.

Men det kan ju faktiskt vara skönt att få bara vara hemma och ta det lugnt.
 Var inga problem att lämna honom.,  han vinkade glatt och gick och lekte på en gång.
Vi åkte och köpte blommor för att göra fint på balkongen.

Medan jag piffade balkongen plockade Robert ihop inne.
Sen satt vi och bara njöt på vår fina balkongen.
Solen tittade fram och det var så skönt att bara sitta ner och ta det lugnt.
Något jag typ ALDRIG gör.

Nu låg jag i solstolen och lyssnade på ljudbok och till och med somnade till en stund.
 På kvällen rök alla veckans sparade SmartPoints när vi åt en massa gott plockmat.
I lugn och ro.
Ingen som kom och rev i maten och kastade den överallt.
Vi kunde ha balkongdörren öppen utan att allt hamnade på gräset nedanför.
 Vilken dag!!
Vi hade till och med några vänner på besök på kvällen.
Jag blir så stressad annars när vi har folk hemma och Fabian är och drar i dom hela tiden.
Kastar saker och bits....

Det här behövde vi verkligen.
Det hade gått så bra för Fabian hos Fanny och Jesper och tjejerna.
Så himla skönt.
Så nu har vi bestämt att han flyttar dit så lånar vi hem han en kvart ibland😄

Det var typ så länge han hann vara hemma och vi hade balkongdörren öppen och jag fick gå ut på gården och hämta Roberts klocka, mina nya strumpor, en haklapp, min pincett, Fabians strumpor, ett kvitto, näsdukar och ett paket med tvättlappar, var säkert nåt mer också som jag glömt.

Selma ville vara med hem hon också så Fanny hämtade henne på eftermiddagen.

Det här var den bästa helgen på länge, länge.
Så tacksam för deras hjälp och att det gick så bra.
Han känner sig verkligen trygg med dom och vi med❤

onsdag 13 juni 2018

Äntligen på jobbet igen

 Här kan vi snacka godis!
Vi kör fortfarande med viktväktarna och det känns bra.
Har varit lite mycket sen vi kom hem men nu är matschema gjort och inhandlat för hela veckan och då är det lättare.

Jag kör löpning ett par gånger i veckan och så promenader.
Ska försöka komma igång med mer styrka också för det behövs i kroppen.
Särskilt som det fortfarande blir ganska mycket lyft med Fabian än.
 Jag är tillbaka på jobbet igen!!!
ÄNTLIGEN!
Som jag saknat mina vänner där♡

Tog en kaffe i solen utanför medan hallonpajen jag skulle bjuda på stod i ugnen.
Ingen stress, ingen press, ingen som, kastade saker på mig eller bet mig under tiden.

Fabian kom hem med blodiga knän från förskolan då han ramlat inte bara en gång utan TRE gånger på gården och skrapat knäna.....
Lilla hjärtat❤
Det gäller att vara med när han är i farten för det går undan.

Har hunnit med att sy en liten masdräkt till en liten kille som ska fira sin första midsommar i år.


söndag 10 juni 2018

Den berömda väggen är inte långt bort

Hur kan nån sån liten gullig människa hålla på att fullkomligt ta knäcken på en!?

Ska ringa habiliteringen imorgon och be att dom skyndar på läkarbesöket om vi alla ska överleva den här sommaren.
Vi kan inte ens ha balkongdörren öppen längre då han kastar ut allt han kommer över.

Han måste ha sån oro och frustration i sin lilla kropp stackarn.
110 gånger om dagen (minst) får jag göra allt för att inte tappa fattningen.
Tålamodet prövas ständigt och det tar slut ibland kan jag lova.

Jag vill bara fly hemmet och låsa in mig nånstans där det är lugnt, tyst och fridfullt.
Där man får äta en hel måltid ostörd, sova en hel natt, kunna gå på toaletten utan avbrott för att nån hittar på dumheter under tiden.
Låta bitmärkena läka utan att få nya...
Ja listan kan göras lång.
Det är inte bara oss han kan skada och göra illa utan främst sig själv när han inte förstår faror och vad som är farligt.

Det går inte att ha honom med hem till folk eller ens till affären längre.
Det går knappt att gå ut med rullstolen heller då han håller i hjulen och blir hysterisk om man inte går dit han vill.
Att låta honom gå själv slutar med att man måste bära honom.
Det är ingen liten lätt kille längre.
Det är 20 kg gelégroda att bära runt på

Måtte jag få åka och jobba i veckan.
Inga mer sjukdomar nu tack, det räcker som det är.

tisdag 5 juni 2018

Så var alla hemma igen

Den här bilden säger allt om Fabian egentligen.
Det är precis såhär han känns.
Han är på flera ställen samtidigt!
Sjuk som frisk....
Natt som dag...

Här hade man sett fram emot att få komma hem och börja jobba.
Kunna andas lite, baka och få bjuda mina vänner på go'fika, sitta i lugn och ro och få prata och skratta.
Så får man börja veckan med VAB.

Ja det var väl ändå inte det värsta.
Den största oron har såklart legat på Robert.
Med allt som varit så skenar tankarna gärna iväg och tror det värsta tänkbara.

I morse var dom ner med kamera och det hade gått riktigt bra när han fått lugnande innan.
Där såg dom en blödning från tolvfingertarmen.
Något som tydligen var ganska vanligt bland gbp opererade.

Han fick komma hem på eftermiddagen då blödningen avstannat och han har kunnat äta igen.
Men hans blodvärden är lite låga då han tappat rätt mycket blod och får ta det lugnt och vila i några dagar då han lätt blir yr och trött.

Sa till honom att han faktiskt borde ha stannat nån natt till på lasarettet.
Att få nån vila här hemma är inte lätt trots sjuk Fabian.
Men det är såklart skönt att ha honom hemma igen.

Så nu har jag två sjuklingar att pyssla om här hemma❤

Den ena börjar få tillbaka sin matlust och den andra börjar tappa sin.
Fabian har inte velat äta riktigt idag.
Men han dricker bra och det är huvudsaken.

Själv lider jag mest av träningsvärk.
Kan knappt röra mig faktiskt.
Men det känns bra ändå, den enda sköna värken.
Eller skön och skön, den är ju av rätt anledning i alla fall💪🙂

måndag 4 juni 2018

Det finns dom som har det värre, men kan det inte räcka nu

 Dagen började ju faktiskt riktigt bra. En rask promenad upp till gymmet för en timmes träning med PT.
Kan lova att kommer jag upp på benen imorgon är jag glad.
Kommer att ha en sjuk träningsvärk i benen!
Efter passet körde jag en halvtimme på crosstrainer innan jag gick hem.
 Hemma har det varit sådär sen vi kom hem från semestern.
Robert har varit dålig i magen och jag har sett på honom att han varit sämre än han visat.
När han satt på toaletten för jag vet i te vilken gång i ordningen kollade jag in och frågade hur det gick.
Han var helt grå i ansiktet men så att det gick bra.
Sen hörde jag honom börja kräkas också.
Han har haft blod i avföringen och idag tvingade jag honom att ringa vårdcentralen.
Hans avföring var helt svart som kolvatten.
Inte alls bra.
 Han blev genast hänvisad till ta sig till akuten.
Jag var på väg till tandläkaren men Felix var i närheten och körde upp honom.

Efter diverse provtagningar och 3 misslyckade försök att köra ner en slang i näsan och ner i magen så blev han till slut inlagd.
Nu får han dropp och fastar till imorgon när dom ska ner i magen med kamera.
I bästa fall är det ett blödande magsår....

Hans magproblem började köra igång rejält på planet hem.
Jag är så tacksam att det började då och inte när vi var på Rhodos.

Visst vi har haft all inklusive och levt gott i 2 veckor.
Men det är inte så att vi har badat i öl (som det såg ut på ett foto)
Robert har till och med gått ner 1 kilo dom här veckorna.
Själv gick jag upp 2.....

Men att hålla nån viktväktarmeny var omöjligt där.
 Mormor passade Fabian medan jag gick upp med lite saker till Robert.
Tur vi bor nära lasarettet.

Hoppas verkligen det inte är nåt allvarligt och att Robert snart är hemma igen.

Här hemma har jag fått en sjuk liten kille också.
Sover oroligt och gnäller i sömnen.
Tät i näsan och känns varm.

Imorgon skulle han ha varit till dagis och jag jobbat men det ser ut att bli en VAB igen.

Kollat Sofias änglar och det finns dom som har det mycket värre än oss.
Men jag tycker att vi haft nog vi också med sjukdomar och elände.
Man blir lite less.

söndag 3 juni 2018

Rhodos ❤ (bildbomb)

 Det blev en lång resa ner.
Vi åkte hemifrån kl 01 på natten.
Fabian sov en stund i bilen sen var det en mycket förväntansfull kille när han fick se alla plan på Arlanda.

 Han somnade ganska snabbt på planer också och sov över halva resan.
Skönt, vi kunde äta i lugn och ro och även jag sov nån timme.
 Jag gillar absolut inte att flyga!
Men gick bättre den här gången än sist.

 Så var vi framme.


 Vi har börjat varje morgon med en promenad på minst 5 km i raskt tempo.
 Sen har det varit bad och lek resten av dagarna.



 Sol och bad tar dock på krafterna och det blev en siesta varje dag för att ladda batterierna på nytt.




 Första veckan hade vi sällskap av farmor och farfar.


 Fabian var med på minidisco.
Att se hans lycka går rakt in i hjärtat.
Det blir nästan så tårarna rinner när han dansar sin egna väg bland alla andra barnen.





 Jag har till och med sprungit ett par gånger på mornarna, efter en väg som halvt rasat ner efter stranden.
 Fabian fick ett fult skavsår på foten redan efter någon dag.
Men vi fick nån dundermedicin på apoteket så det blev snabbt bättre som tur var.
 Efter att han fått sin medicin fick vi en läskande god medicin vi med 🍹🙂

 Och så har vi gått....

 Utforskat hela området där vi bott.
 Det var ett väldigt litet lugnt ställe med inte så mycket att se eller en massa butiker överallt.





 Den här killen han har trivts som fisken i vattnet, bokstavligt talat.

 Och han charmade personalen på hotellet som skämde bort honom med bilar och bus.
 Måste visa vilket smart all inklusiveband vi hade.
Den lilla vita brickan på bandet var nyckeln in till rummet på hotellet.
På så vis hade man alltid nyckeln med sig.
 Gymmet fick påhälsning när det var för varmt ute för att gå eller springa.



 Middagarna åt vi alltid tillsammans med farmor och farfar, frukost och lunch hade vi lite olika rutiner.
Vi hängde på låset när frukosten öppnade kl 07....
Vi och några andra barnfamiljer.
 Kramkalas med farmor❤




 Fabian fick en båt av farfar, den tyckte han mest om att sitta i på land.

 Sista kvällen innan farmor och farfar skulle åka hem gick vi ut och åt på restaurang.


 Ingen av oss kunde äta upp, så stora var portionerna.
Kyparen frågade om vi inte tyckte om deras mat men den var enormt god och enormt stora i portioner.
Hade vi vetat innan hade vi delat.


 Hotellområdet kvällstid.

 Eucalyptus Street gick vi efter flera gånger, den var kilometerlång.

 Med fina fåglar och blommor längs vägen.



 Det här ekipaget åkte förbi oss efter gatan och vi höll på att skratta på oss.
Tror inte det där hade varit tillåtet här hemma😂
 En glasspaus blev det nästan varje promenad för Fabian.



 Bad och glass i stora lass. Det var enda sättet att få upp honom ur vattnet.


 På lördagen efter farmor och farfar åkt hem hyrde vi bil.
Vi började med att åka till Lindos.
Det är synd att inte utsikten och dom vackra vyerna gör sig på bild.
Det är helt magiskt att stå där uppe och se ner över Lindos!
 Sa till Robert att se cool ut men det var en omöjlighet i den bilen😂









 Led med dom Stackars åsnorna som fick frakta lata människor upp för berget på sina ryggar.
Sen fick dom slag av sina skötare hela tiden.
 Är som att gå i en stor labyrint i Lindos.



 Sen fick vi en trevlig överraskning när min bror med familj dök upp på ön helt plötsligt bara en mil från oss.
Vi åkte såklart förbi och hälsade på dom.
Dom skulle egentligen till en annan ö men det hade blivit strul med resan så dom hamnade på Rhodos istället.



 Köpte en mixer från Tupperwere innan vi åkte.
Den här verkligen varit super på semestern.
Ingen ström behövdes och Fabian nu de äta i stort sett all mat när vi kunde mixa till rätt konsistens var vi än var.
På restaurangen på hotellet fixade dom det givetvis åt oss.
Dom var helt underbara personalen på hotellet!

 Bergsgetter lite här och var där vi åkte.


 När såret på foten väl började läka ja då blev Fabian full i prickar.
Blev nästan rädd ett tag att han skulle fått vattkoppor men några såna var det inte.
Vet faktiskt inte vad det var.
Vi sov ju i samma säng alla tre oftast så var det bett borde vi också ha fått.

 Underhållning vid stora poolen av olika slag varje dag.


 Fabian skulle beställa glass och då var de inte lätt att välja 😂

 Vad pappa hade i sitt glas vet jag inte riktigt.

 Men vi blev alla nöjda till slut 🙂


 Min bror ringde och frågade om vi inte ville komma till dom en dag så kunde dom avlasta oss lite med Fabian.
Det tackade vi inte nej till så vi tog bussen till dom en morgon.

 Det var tamejtusan den roligaste dagen på hela semestern!
 Älskar den familjen!
Dom är såna glada energiknippen och sprider sån glädje och man kan inte bli annat än glad i deras sällskap❤🙂

 Som vanligt full rulle hela dagen men nu med 4 personer till som kunde busa, bada och kasta sten med Fabian.



 Det var en mycket trött Fabian vid lunch


 Så vi tog alla en liten siesta efter maten.

 Sen var det full fart igen tills det var dags för oss att åka tillbaka till vårat hotell igen.

 Fick lite avlastning och bärhjälp av bror med Fabian också.
Bästa och lätt roligaste dagen på semestern, som jag har skrattat åt dessa knasbollar.










 Alltså vilka ställen vi hittat när vi gått överallt!
 Så otroligt vackert❤







 Gissa om man ätit en och annan krämig god fetaost och tzatziki under dessa två veckor.....




 Vattnet i havet är så vackert och klart.

 Havet var riktigt varmt att bada i.







 Någon viktväktarmat vet jag inte riktigt om det blivit under dessa veckor.
Men det hade jag inte helt räknat med heller.
 Näst Sista frukosten med denna vy innan det var dags för hemfärd.


 Låg och njöt sista dagen i solen under klarblå himmel med en kall öl i min hand.

Ska precis till att dricka när jag ser en liten snubbe stå i mitt ölglas.
Han hade man inte gärna satt i halsen.



 Vi njöt gärnet sista dagen vid havet och dess klara vackra vatten.

 En trött Fabian kollade barnprogram medan vi intog lite iskall bubbel innan det var dags att packa ihop väskorna.

 När vi kom höll vi på att bli utan rullstol då den blivit kvar ute bredvid planet.
Vi var sist av alla på bussen då en snäll kille sprang ut till planet och hämtade den till oss.

När vi skulle hem hade vi fått mess om att bussen skulle gå 09:15.
Vi var klara tidigt så vi gick ut redan 08:40.
Tur var väl det för där stod en stressad busschaufför och vi fick skynda till bussen med våra väskor.

Där satt fler förvånade människor som fått lämna mitt i frukosten för att springa och hämta sina väskor och gå till bussen.
På flygplatsen sen träffade vi andra som blivit frånåkta och fått ta taxi till flygplatsen.

Alla hade fått samma mess om samma tid men så åkte bussen en hel halvtimme innan utsatt tid.
Men vi hade tur när vi skulle checka in.
Förra året stod vi i kö över en timme med Fabian i bärsele på ryggen.
I år fick vi gå förbi all kö och 5 minuter efter att ha klivit av bussen var vi incheckade och klara och gått genom säkerhetskontrollen och allt.
Rullstolen fick vi ha med oss ända ut till planet när vi skulle gå på.

 Tack för två härliga veckor vackra Rhodos!
Vi kommer tillbaka fler gånger❤


 Det skönaste med Rhodos är att flygresan inte är så lång.
Vips så åkte vi förbi Gotland.
 Lite sjukt egentligen att man på 6 timmar kan förflytta sig från ett land flera hundra mil bort för att sen vara hemma i Falun igen.
 När vi kom hem var dessa godingar hos oss och middagen stod klar på bordet.
Hur härligt var inte det❤😀

 I morse blev det en promenad i gamla bekanta områden igen.
Lite svalare morgon här hemma än på Rhodos också men så skönt ute.

 Så skönt att vi tog oss till Lugnet för att bada lite🌞