Dårskap och tourettes

Fabian har haft en lite orolig natt och vaknat några gånger.
När jag gick till gymmet 05:45 sov både Fabian och Robert sött.
Jag hade absolut noll lust att gå dit. Men jag och Charlie hade bestämt ses utanför henne tio i sex och man vill ju inte vara den som bangar....

Det var en fin morgon, solen sken och jag älskar dofterna som är så tidigt på morgonen.
Det var helt underbart varje morgon när jag jobbade natt.
Vi hängde på låset på gymmet och körde crosstrainer 45 minuter.
Var helt slut när vi gick hem.

Kom hem och det var alldeles mörkt och tyst hemma.
Båda mina killar låg fortfarande och sov gott.
8 vaknade Fabian.
Jag missade världens sovmorgon där kan man säga.

Var till vårdcentralen igen för omläggning av Roberts navel.
Idag togs en odling som ska skickas iväg. Den ser allt utom bra ut och den luktar inte hallon även om den ser ut som ett (mosat)
Nästa gång ska vi söka för Roberts Tourettes.
Han får det oftast när han kör bil.

Jag är glad att han valde den mörkaste solfilmen på bakrutorna i bilen.
Det är många som fått sig en skopa och några väl (?) valda ord av honom i trafiken.
Ja även som gångtrafikant.
Han drar ner rutan och skräder inte sina ord direkt.
Idag såg vi Ingalill Persson komma gående när vi var på väg hem från vårdcentralen.
Han drog såklart ner rutan och skrek
-Ingalill ditt äckel!!

Det är hon för övrigt som står för alla indragningar i landstinget.
Där det bland annat bestämdes att Hästberg ska stängas.
Han tänker verkligen inte när han gör såna här saker.
Ja möjligtvis när det redan är gjort.

Imorgon öppnar gymmet 07 så då blir det "sovmorgon".
Jag är så glad att jag har en träningskompis.
Vi peppar varandra till att komma iväg och träna.
På eftermiddagen ska vi till habiliteringen. Vi blir ett helt gäng som ska dit.
Fabians mest närstående ska få träffa alla dom som vi träffar när vi är där.
Det är läkare, sjuksköterska, specialpedagog, logoped, psykolog, dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut.
Tror jag kom ihåg alla.
Sen träffar vi ju inte alla samtidigt utan det är ju vid olika besök.

Imorgon ska vi få ställa frågor och sånt vi funderar över.
Det har ju varit svårt för oss att ta in att Fabian inte är som alla andra.
Det kan nog vara ännu svårare för anhöriga att förstå som inte är med i vardagen som vi är.
Hur mycket extra jobb det verkligen blir med Fabian mot en normal snart treåring. Han behöver ju hjälp med precis allt.

Jag minns när jag fick Fanny. Då var Rasmus 1 år och 4 månader och Elin var 3,5 år.
Elin var ju som en liten hjälpreda.
Hon hjälpte ju till med sina syskon och skötte sig själv jättebra.
Fabian kan inte ens föra en sked med mat till munnen.

Alla mina andra barn var även blöj och nappfria i den åldern Fabian är nu.
Det lär nog dröja innan han kan vara utan blöja.
Vi ska försöka skippa nappen snart men det är svårt när han inte förstår riktigt.
Dom andra fick ge sina till Tomten.
Det finns ju nappträd också.
Men att förklara för honom går ju inte.
Vi har dragit ner på användandet av napp dock.
Han har den enbart i sängen vid läggdags.
Vi har den aldrig med i bilen eller när vi är ute och går.

Sist men inte minst vill jag tacka Jessica för dom fina färglagda lyktorna till balkongen!!
Dom gör sig verkligen där :)