Summa sidvisningar

söndag 22 december 2013

Vi är ett bra team jag och Robert

 Vi hann med att rulla två kilo köttbullar och fixa i ordning tre kilo revbensspjäll. Robert gjorde i ordning köttbullssmeten medan jag plockade ihop i köket och griljerade spjällen. Sen rullade jag och han stekte. Hade jag inte fått hjälp av honom hade jag stått där än. Vi hjälps oftast åt med allt och gör saker tillsammans. Allt blir så mycket roligare då.
 Riktigt goda blev dom! Ser fram emot all julmat vi ska äta imorgon. Robert jobbar på museet till klockan fem så vi äter efter det. Sen öppnar vi paket och så spelar vi bingolotto och har uppesittarkväll tills vi stupar i säng.
Foto: Fanny
 Jag har tänkt och funderat mycket sen vi var på akuten igår. Det var en tjej som jobbade där som tyckte att vi skulle stå på oss om en muskelbiopsi.Hon hade ett par bekanta vars son haft en muskel sjukdom. Han blev bara 3½ år.
Vill man veta sånt? Tänk om vi skulle få höra att han bara har ett par år kvar. Skulle man verkligen kunna njuta av dom åren då?
I min värld i mina tankar så kommer Fabian att bli bra, med bra menar jag att jag tror att han kommer att kunna gå någon gång i alla fall.
Han kommer att kunna cykla, även om han kanske är tio när han lär sig det.
Jag hade nästan hellre sett en skada på hjärnan än at det ska vara en muskelsjukdom.
Skulle man göra en biopsi så kan det naturligtvis visa att det inte är något också. Jag vet inte vad jag vill, vad jag vill veta.
Hur skulle man kunna njuta av dagen om man skulle veta att man kanske bara har några år tillsammans att leva ihop med sitt barn.
Foto: Susanne Jobs/ Jobs kulturbyrå
 Som vi kämpat för att få denna lilla fina pojke. I flera år, på alla sätt och vis som gick försökte vi. Till sist kom han. Älskade lilla unge.
Jag önskar att jag kunde ta hans sjukdomar och allt vad det är.
Det behöver ju lika gärna inte vara något allvarligt. Men tankarna finns där ofta och gror.
Ovissheten att inte veta och samtidigt kanske inte heller vilja veta.
Det bara snurrar i mitt huvud ibland och jag önskar att jag inte tänkte alls.
Foto: Susanne Jobs
Jag älskar min man nåt så otroligt mycket. Det är så skönt att vi kan prata om allt och stöta varandra i allt.
Imorgon ska vi fira jul och njuta av dagen och varandra.

Robert jag älskar dig av hela mitt hjärta, min livskamrat och allra bästa vän.

                                                               Kramar C

4 kommentarer:

  1. Blir så rörd, ni fina goda människor! Er styrka är er kärlek och att ni fungerar som ett team. Önskar er massor med kraft och tro <3

    SvaraRadera
  2. Hela er familj är så fina tillsammans ! Jag hoppas ni kan få kraft av det att fortsätta kämpa i allt det jobbiga...Och jag hoppas också att ni får en skön helg att kunna njuta och ladda batterierna:-) God Jul på er♥ Kram fr AnnaKarin ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack AnnaKarin och en riktigt God Jul på dig! Kram <3

      Radera