Summa sidvisningar

söndag 4 januari 2015

Vad vore jag utan min man

Fabian den lilla busen han sov ända till klockan tio i morse.
Var in och tittade på honom kvart i och då sov han så skönt med rumpan i vädret.
Så fort han vaknade började han att dammsuga.

Jag har varit allmänt nere och ledsen idag. Trött och slut.
Meningen var att Robert skulle åka bort på eftermiddagen och vara borta till kvällen.
Jag visste att han gärna ville åka men ändå valde han att stanna hemma med mig.
Då blev jag ledsen för det med. Då känns det som att jag har förstört för oss båda istället för bara mig själv.
Han gör verkligen allt för mig.
Allt för att jag ska må bra.

Vi gick ner på stan tillsammans lilla familjen och åt istället.
Lyxade till med en öl till maten till och med.
Vi har bara varit med varandra och tagit det lugnt och bara varit.
Jag har sovit lite till och från.
Robert har pysslat om mig som en prinsessa.

Han är verkligen min klippa och stora stöd. Självklart alla andra familjemedlemmar också.
Men det blir ändå han som får ta dom stora smällarna och som alltid finns där att lutas sig tryggt emot♡
Den här dagen blev inte som planerat men den blev bra ändå.
Bättre till och med.

Fabian som alltid, eller ja oftast somnat utan problem på kvällarna har blivit lite svår att lägga.
Har bara kunnat bära in honom och lagt han i sin säng så har han somnat.
Sista tiden, eller ända sen efter magsjukan har han blivit ledsen på kvällarna.
Idag låg jag bredvid honom i hans lilla säng tills han somnade.
Han somnade inte  förrän klockan var halv tolv på kvällen.
Förut somnade han alltid mellan 19-20 nån gång.
Det är väl nån fas han är i och övergående med tiden.
Vi får väl nattsudda ett tag helt enkelt...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar