Summa sidvisningar

fredag 6 december 2013

Vilken jäkla morgon/förmiddag!!

Jag blir galen snart!!
Har bölat som en idiot hela morgonen.  Det är så himla svårt att få i Fabian sitt penicillin.
Igår när farmor skulle ge honom det satte han det tvärt i halsen. Jag hatar när han sätter i halsen så, det ser så hemskt ut.
I morse kräktes han upp allt direkt istället.
Jag ringde vårdcentralen och sa att det här funkar inte. Inte bara penicillinet. Att han har så svårt att svälja överhuvudtaget. Nåt måste ju vara knasigt.

Känns som ingen tar mig på allvar. Habiliteringen säger att jag ska ta det med bvc säger att jag ska ta det med barn. Håller med bvc där, det blir ju ändå att dom måste skriva en remiss till barn.
Igår tog det 45 minuter att få i honom gröten. Då åt han inte ens upp allt.
Jag bara grät när jag pratade med sköterskan på Falu vårdcentral.
Jag bara älskar alla som jobbar där. Dom är verkligen helt underbara och förstående.
Hon skulle prata med läkaren som skrev ut Fabians penicillin så skulle hon ringa upp mig.
Det dröjde inte länge förrän hon ringde.

Grät som ett barn och berättade allt för henne med.
Hon höll med, nåt knas är det när han sätter i halsen och har svårt att svälja hela tiden. Det gör ju inte saken bättre nu när han är sjuk.
Hon tyckte absolut att någon skulle kolla upp det mer ordentligt.
Hon kollade på datorn och såg då att vi hade en tid på Habiliteringen för att träffa läkare nästa vecka på onsdag.
Vi har inte fått någon kallelse dit....
Hon skrev ut tabletter till Fabian i alla fall som vi ska prova blanda med fruktpure få se om det går lättare att få i.

Ringde upp habiliteringen.
Det skar sig lite sist när kuratorn var hit. Vi berättade att vi varit till assistansbolaget Libra och pratat med dom om Fabian. Det tyckte hon var helt bortkastat för nån assistent kunde vi då inte räkna med att få. 
Det vi ville kolla upp var om det fanns någon möjlighet för mig att vara assistent till honom.
Chansen att vi skulle få vårdbidrag var också obefintlig enligt henne.
Vi sa också att Fabian varit hängig och inte sig likt sista två veckorna.
Hon tyckte att han verkade pigg och sa att förkylningar var något vi fick vänja oss med.
Nu visade det ju sig att han hade öroninflammation och att vi känner nog vårt eget barn bättre än henne.
Då man har mycket kontakt med kuratorn tycker jag att det är viktigt att det känns rätt.
Jag pratade med chefen på habiliteringen. Hon kunde också se att vi hade en tid där. Hon skulle prata med en sköterska som skulle ringa upp mig.
Hon ringde upp efter en stund. Det hade blivit en miss. Vi var uppsatta på en tid där men dom hade glömt att skicka besked till oss.

Hade inte jag ringt vårdcentralen igen hade vi inte fått veta att vi hade någon tid där.
Det sista vi hörde var att vi skulle få en tid i januari. Det berättade kuratorn när hon var här.
Jag frågade henne då att så då skulle vi inte fått svar på röntgen förrän i januari om inte jag ringt innan. Nej just de säger hon.
Alltså det är inte nån cykel som ska lagas, det är vår son det handlar om!
Vi drog på oss kläder och gav oss ut i stormen för att gå till apoteket (över gatan). Kom dit, väntade på vår tur. Kom fram och naturligtvis hade inte receptet kommit in.
Dom ringde till vårdcentralen och dom hade skickat det.
Något hade blivit fel på vägen för apoteket fick inte upp det.
Över en timme satt vi och väntade där. 

Blev en positiv händelse i alla fall. Vi träffade Emma och Niklas med deras små söta tvillingar :)
Vi lyckades få ut våra tabletter till slut och kunde gå hem igen.
Krossade tabletten och gav med lite puré och det gick ner betydligt lättare än den flytande. Hoppas det fortsätter så.
Det var svårt att få i honom gröten idag med, han åt inte upp allt nu heller.
Nu sover han, den lilla hoppande terroristen.
Den hoppande terroristen och jag i stormen
Sjukhuset i bakgrund, nej inte dit igen tänker Fabian!
Vårt hus i bakgrund
Vi åkte lite hiss
Väntade på apoteket.....
Och väntade.....
.....och väntade....
Fabian tröttnade och ville hem
På väg
Ny penicillin i tablettform
Skita bör man annars dör man
Det blev min favorit lunch, fiskbullar i hummersås.
 
Kram Cathrine och Fabian

10 kommentarer:

  1. Fy fan vilka skitstövlar ursäkta uttrycket. Men man blir ju heligt förbannat, så jäkla nonchalanta grrrrrrrr......säger jag bara. Hoppas de löser sig i slut ändan. Kram Nettan

    SvaraRadera
  2. Fy! Jag känner igen den där kampen. Mina föräldrar har haft samma kamp med mig och mina syskon. Det är helt sjukt att man utöver oron för sitt barn ska behöva stånga huvudet blodigt för att ens få folk att lyssna och ta allt på allvar! Jag hoppas verkligen att ni får det stöd och den hjälp ni behöver. Kram till Fabian och er alla! Hanna

    SvaraRadera
  3. Ni som är med Fabian hela tiden och ser honom borde väl veta bättre än nån som bara ser han enstaka gång. Tycker det är väldigt nonchalant att inte ta på allvar när en så pass stor kille sätter i halsen typ hela tiden. Stå på Er och massa styrke kramizar.

    SvaraRadera
  4. Kram älskade kusin ni är så tappra men vad gör man inte för sina barn stå på er hoppas allt löser sig för er och godingen fabian veronica

    SvaraRadera
  5. Å varför skulle inte ni få vårdbidrag???
    Sök! Tro mig. Ni kommer få det.
    Jag har.
    Dessutom så borde ni iallafall söka assistans.
    Det är inte upp till henne.
    Det är upp till er.
    Å fortsätt följ er känsla och tro på det ni gör och känner . För vilka känner sina barn bäst?
    Jo vi föräldrar. Å alla borde lära sig att lyssna mer på oss. För vi kan och vet oftast mer än andra. Kram

    SvaraRadera
  6. Hjärtlösa kuratorer är det läskigaste som finns! Kräv en ny! Träffa henne inte igen! Örfilad borde hon bli... Och söka nytt jobb!!

    SvaraRadera
  7. Har de aldrig funderat på att ta en muskelbiopsi för att se hur det står till med musklerna på cellnivå?? Är det t.ex fel på mitokondrierna, så kan muskulaturen bli "slapp"... De måste ju ta det här på allvar så att Fabian får optimal hjälp!!! Karin S.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Karin!
      Innan magnetröntgen så pratade dom på muskelbiopsi och att det inte var aktuellt då. Nu när röntgen inte visade vad dom trott så kanske dom tänker om. Ska fråga om allt på onsdag när vi ska träffa läkaren.

      Radera
    2. Lycka till på onsdag! Hoppas ni snart får ett svar på vad som är fel, så ni kan göra upp en bra plan så att allt blir bättre. Karin.

      Radera
  8. Har ni kollat om det kan vara SLO? Det finns i olika grader dock finns det inte mycket information om det men jag var personlig assistent åt en liten tjej på fem år, hon hade dock grova grader men många av hand symtom stämmer in. Lycka till!!

    SvaraRadera