Summa sidvisningar

måndag 2 juni 2014

Fabian idag

Fabian är snart 20 månader, eller 1 år och 8 månader kan man också säga.
Han har lärt sig massor och gjort många framsteg. Särskilt dom två sista månaderna.
Han har hittat benen och kommit på att han kan stå och gå med dom.
Han har ju aldrig gillat att man hållit hans händer så i början fick vi hålla honom runt bröstet under armarna för att träna och gå.
Nu kan vi få hålla i hans händer korta stunder för sen släpper han rätt som det är.
Han förstår inte riktigt att han ramlar om han släpper.
Lika när vi ståtränar mot t ex hans spis på rummet. Han håller aldrig i sig och vill ta stöd mot något utan man måste hålla hela tiden.
Sen han välte med sin gåstol vill vi inte gärna använda den.
Den nya rollatorn han ska få har inte kommit än heller.

Det gör att han inte kan förflytta sig överhuvudtaget utan sitter där man sätter honom.
Han kan snurra och vrida sig åt olika håll när han sitter så han når saker.
Han sträcker sig så han kan lyckas flyga sig sittandes på rumpan nån halvmeter ibland.  Men han kan ju inte flytta sig från rum till rum.
Det gör att han blir lite frustrerad när han kastat bort alla saker och inte når dom längre. Då ropar han högt med det enda ljud han kan göra.
Han har verkligen kommit på att han har en röst. Han har alltid varit ganska tystlåten. Men nu låter han så det skär i öronen :)

Med maten går det lite bättre och han äter inte längre puré men maten måste vara väl mosad och inte ha allt för stora klumpar för då sätter han i halsen och så vill han inte ha mer mat. Då plockar han ur den ur munnen.
Han kan inte äta själv alls. Han förstår inte alls vad han ska göra med skeden och härmar inte när man försöker få honom att göra lika.
Det innebär att vi måste mata honom varje måltid. Han klarar inte ens att hålla i nappflaskan själv utan han ligger i vår famn fortfarande och äter sin välling.
Som dessutom ännu är hans största vätskekälla.
Han har ju börjat att dricka lite vatten i sin speciella flaska. Men det blir inga mängder. Mellan en halv till en deciliter om dagen ungefär. 
Bästa sättet att få honom och dricka vatten är när han badar då dricker han halva badkaret.
Det här har resulterat i att han blir förstoppad och vi har till och med fått plocka honom för att det har korkat igen helt.
Nu har han fått Movicol mot sin mage som han får i sin välling varje morgon.  Ibland får vi öka på dosen och ibland dra ner lite.  Men han är inte förstoppad helt längre. Fast trots Movicolen så har vi ändå någon gång fått lov att ge Resulax som man trycker upp i rumpan. Då kommer det som ett pärlhalsband ut. Så det här med magen går lite upp och ner kan man säga.
Det negativa med medicinen är han pottan som gått så bra förut inte alls fungerar längre utan det mesta blir i blöjan. Han säger liksom inte till längre utan det blir lite läckage då och då.
Blir svårt att potträna honom i sommar då han inte kan springa omkring nakenfis utan sitter där han sitter.

Att hänga i lekparken fungerar inte heller så bra då det inte finns mycket han klarar av att göra där.
Han kan inte åka rutschkana då han är alltför ostadig och inte klarar att sitta upp i den. Gunga går sådär, han tröttnar snabbt då han inte kan hålla i sig i gungan och blir hängande i en konstig obekväm ställning.
Han kan inte hålla i en spade och gräva i sanden. Men han kan ta sand och sten i handen och stoppa i munnen :) men inte en smörgås eller annat ätbart :)
Han sover fortfarande mycket. Sover hela nätterna mellan ca kl 20-07 sen sover han ca 2 timmar på förmiddagen och allt mellan 2-4 timmar på eftermiddagen.
Han sover bäst hemma i sin säng vilket gör att man blir lite låst hemma.
Vi är ute och går mycket och han älskar att åka vagn som tur är.
Han tycker om att titta på bilar och bussar, det är riktigt spännande.
Ibland kan han somna i vagnen på förmiddagen när vi är ute och går men det blir bara korta stunder och han behöver sin sömn. Eftermiddagen ser vi till att han får sova hemma för då sover han alltid längst.
Han kan sova mellan kl 14-18 och somnar ändå klockan 20 på kvällen.

Våra dagar är långt ifrån en "vanlig" liten kille/tjej på 20 månader.
Det går fortfarande mycket tid till mat och sömn även om det blivit mycket bättre.
Sitter han i vagnen ser han ut som vilken snart 2 åring som helst men så är det ju inte riktigt. 
Det här och mycket annat runtomkring mig har tagit hårt på mig och jag har mått väldigt dåligt och gråtit floder.
Vissa dagar känns riktigt bra och andra vill jag bara låsa in mig och gråta och vara ifred.
Det är tur att jag har världens bästa familj runt mig som hjälper till med allt.
All kärlek till dom ♡

4 kommentarer:

  1. Fina Fabian! Han är så fin o duktig!!
    Du är en bra mamma. Du vet vad din son behöver. Stora kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du ♡ kram tillbaka

      Radera
  2. Jag tror att jag ska passa mig för att säga att "jag förstår" hur ni har det och vad ni går igenom - då jag är övertygad om att man måste ha gått i era skor för att verkligen FÖRSTÅ... Det måste vara så frustrerande att inte få svar på varför er lilla solstråle har de problem han har... Ni är fantastiska föräldrar och han kunde inte ha en bättre familj men jag hoppas verkligen, för allas skull, att de kommer fram till ett svar, så att ni kan få den hjälp ni behöver! Härligt att han gör framsteg hela tiden, jag hoppas att det ska fortsätta. Han utvecklas i sin egen lilla takt helt enkelt... Kram, Karin S.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland glömmer man nästan bort att han inte är som alla andra för att Fabian är ju just Fabian. Det kommer över en när man tänker på hur gammal han är och hur mycket hans jämnåriga kompisar kan göra. Då märker man hur långt efter han är. Men han gör framsteg hela tiden och det är det viktigaste ♡ kram på dig Karin

      Radera