En känslosam dag

Började dagen med ett besök hos Previa. Blev ett känslosamt möte så dom som stör sig på att jag skriver att jag bölar kan sluta läsa här!
Satt och pratade med den alldeles fantastiska läkaren i en hel timme. Allt bara bubblade ur mig och tårarna forsade. Tycker det är asjobbigt att må såhär, upp och ner hela tiden.
Skäms nästan, det är pinsamt och jobbigt att inte kunna ha kontroll över sig själv riktigt.
Han förklarade på ett sånt himla bra sätt hur jag kunde må såhär just nu.
Jag har hållt inne så mycket ända sen jag var liten, satt mig själv i andra hand och inte blivit allt för bra behandlad av vissa personer i mitt liv.
Som jag sagt tidigare så är det sen jag träffade Robert som jag verkligen börjar hitta mig själv. Jag känner mig så otroligt trygg med honom. Litar till 100% på honom och han gör alltid allt för mig. Allt för att jag ska må bra.
Läkaren förklarade att allt kommer ikapp just nu för att det är första gången i mitt liv som jag verkligen känner mig trygg och börjar hitta mitt eget jag.
Ser fram emot att börja gå och prata med kurator nu, få släppa ut allt jag hållit inom mig.
Det är slut med att bara finna mig i allt,  låta mig bli överkörd och sen må dåligt.
Nog om det! Nu ser jag framåt och ska få hjälp med det och jag tänker inte skämmas över det heller.

Har invigt min symaskin idag. Klippte ju sönder en t-shirt för Robert igår då jag inte lyckats hitta något gult trikåtyg.
Köpte mudd och band för 48:-
Vips så blev det ett par fina masbyxor till Fabian.
Med tanke på att jag inte sytt på en herrans massa år så är jag nöjd med resultatet. Fabian ska få ha dom på sig på lördag när Alice ska döpas.
Han tyckte inte om när jag skulle ta kort på han när jag provade dom sen. Men dom passade perfekt och det är väl huvudsaken. 
Var och handlade på kvällskvisten och åt en skål med god fruktsallad när vi kom hem.
Jag försöker dra ner på socker lite så jag har köpt vaniljpulver som jag blandade i lättkvarg.  Inget socker alls. Friskt och gott blev det också, frukten är ju söt i sig så det räcker.
Snart blir det god natt. Imorgon ska vi bada på habiliteringen för första gången. Har lite ångest för det med. Avskyr att klä av mig och vara bland folk. Gå runt i baddräkt och våndas, men vad gör man inte för sina barn ❤