Känner mig som en urvriden disktrasa

Idag har det varit en väldigt känslosam dag.
Var trött som bara den trots att vi fick sova till nio. Det var bara det att den minsta människan i familjen höll mig vaken ett par timmar i natt.
Fanny och Jesper kom förbi en snabbis på morgonen.
Sen kom även Roberts syster Sara.
Jag skulle iväg till vårdcentralen och träffa min läkare på förmiddagen.
Det blev många tårar där. Jag har världens bästa läkare som tur är.

Ska börja med antidepressiv medicin ikväll.
Det känns helt okej.
När jag kom hem var Rasmus här och hälsade på.

Klockan ett kom det en kille från facket hit. Vi skulle till Previa och träffa läkare, handläggare från försäkringskassan och min chef för att diskutera mig och min framtid.
Mamma och Fanny var här med Fabian.
Såna här dagar suger musten ur mig.
Jag känner mig som en urvriden disktrasa.
Jag har så svårt att prata utan att tårarna bara rinner.
Jag blir så trött efteråt.
Mötet gick bra trots allt och alla kom utom min chef som var upptagen med annat.
I April ska vi träffas igen.

När jag kom hem efter det sov två av mina barn middag. Fanny i soffan och Fabian i vagnen på balkongen.
Mormor var vaken.
Jag åkte och hämtade Alice som skulle vara hos oss en stund på eftermiddagen.

Hon är så himla rolig. Men hon har kommit in i en period när hon inte vill äta. Kan vara tänder som spökar.
Ett par skedar mat tog hon sen var det stopp.
Hon fick ett korvbröd och ett par ostskivor att sitta och plocka med istället och åt upp nästan allt.

Sen "hjälpte" hon och Fabian Robert i köket medan han lagade mat.
När jag körde hem henne somnade hon i bilen. Man blir trött även av bus.
Det är tur jag är omringad av en massa energiknippen som verkligen ger en glädje och kärlek.

Två dagar fyllda av läkar- och habiliteringsbesök tar på krafterna. 
Tröstade mig med en glass på kvällen, helt fel men gott var det.
Imorgon är inget planerat eller inbokat förutom en lunchdate med min man ♡

Lugn och ro står på schemat imorgon!