Summa sidvisningar

torsdag 2 januari 2014

2013 i bilder

Vintern var verkligen jättefin med all snö. Här var vi på en långpromenad, gick en mil allt som allt. Här på isen på sjön Runn

Fabian började bjuda på leenden

Den 2/2 vände sig Fabian till mage för första gången och vi blev jätteglada. Det var typ enda gången och vi jobbar fortfarande på vändningar. Han kommer till magen men inte ofta tillbaka till ryggläge.

Slejman från Biggest Loser var förbi och bodde hos hos när hans dotter var på Lugnets idrottsarena på cup

Min fina kusin Petra och hennes familj, fats Isak fattas :)

Jag och Fabian hälsade på hos min mormor

Fabian har hängt med Line en hel del det här året, det är kul :)

Håller mitt finger med sin hand <3

 Tänkte här att jag framhäver mig själv lite om jag lägger ut en bra bild på mig och Fabian och mindre bra på Robert och Fabian...


Dopdagen blev jättefin. Toppenväder så vi kunde sitta ute och fika. Tur det för annars hade inte alla fått plats tror jag.

Vi fick låna en bumbostol av ett par kompisar då vi började tycka att Fabian var lite sen och svag.

Stilig Felix på väg till Bjursås på niornas bal



Han hade turen att få två brudar



Träffade på Petra där

Felix skolavslutning i 9:an


Rasmus tog studenten!








En mycket speciell dag. Har man tagit studenten själv och minns den lyckan man kände då så får man tillbaka en del av den känslan när ens egna barn tar studenten. Sån lycka och sån stolthet!












Rasmus med den fina skylten jag gjort





Snygg, glad kille!



Hänger med mormor och Fabian innan traktorturen



 Jag och Robert tog en riktig långpromenad en dag i somras när han var ledig. Vi gick runt sjön Varpan och det blev strax över två mil. Vi stannade till på hemvägen på Gullnäsgården och åt lunch där. En underbar dag var det!

Jag och Fabian gick/sprang många mil den här sommaren. Var riktigt igång med träningen och det kändes så bra. Sen blev jag sjuk i flera veckor och så blev det här med Fabian och all energi bara försvann. Nu är jag på väg att hitta den igen tack och lov.

Vi familjegymmade på gymmet

Fabian tränade ute på gräset

 Vi hade en otroligt härlig semestervecka tillsammans i Varberg. Vi gick milslånga promenader, drack lite vin på kvällarna och handlade klart alla julklappar på GeKås i Ullared.

Robert hade även den stora turen att sköta disken och han strålade av glädje och lycka!

Fabian gillade att kolla ut över havet när vi gjorde en tur till Halmstad. Vilken fin stad!

Fanns fler snäckor än jag där

Vi hade inte bara sol på vår semestervecka...

 Vi dukade långbord på baksidan av vårt hus och grillade och åt tillsammans med grannar och vänner. En riktigt kul kväll tyckte vi men kanske mindre kul för dom grannar som inte var med.

Fanny flög utomlands själv för första gången. Hon skulle till Spanien där mormor, mormors syster och mina kusinbarn redan befann sig. Hon var så nervös och jag nästan grät när vi skildes åt.

Mormor och Fabian i fina dräkter

Finaste Gudmor Elin hälsade på oss

Midsommar i Gropen i Leksand

Fabian och kusin Elsa i sandlådan hos farmor och farfar


Helene, även kallad "Morsan" från Biggest Loser knackade helt plötsligt på en dag och sa hej! Det var en kul överraskning :)




 Fabian med sina kompisar Line och Oliver busar i Olivers myspöl. Fabian satt så bra i den att vi var tvungen att köpa en egen till Fabian. Den används ofta än då han rätt som det är trillar omkull när han sitter.





Fabian och kompisen Boms Elvira är finklädda






Tränar nacken..

Fick låna kusin Elsas gåstol så Fabian skulle lära sig hitta på sina ben och börja använda dom. Det är också något vi tränar på än.

Gungar för första gången

Fick även låna en hoppgunga av Line som han skulle försöka hitta sina ben med. Något han också gjorde efter ett tag och kunde studsa lite grann.

Hittade den här superbra hoppgungan på blocket. Den har varit guld värd för Fabians träning och framsteg. Han har hoppat som en galning iden här.

Cool kille i gungan

Poolhäng på uteplatsen

Träna, träna de är något vi i hela familjen har gemensamt

 Jag köpte mig en "ny" kamera på blocket och var ute och testade kameran bland höstfärgerna

 Fabian fyllde ett år och grannen Lena hade bakat världens finaste tårta till Fabian!
Så fin att man nästan inte ville låta någon äta av den

På kvällen gick vi ut och åt på O´learys

 Första gången Robert var på julmarknaden vid gruvan. Han höll på att bli galen av att alla andra var dumma i huvudet och gick i vägen...

Felix gjorde sitt livs första operation och skulle sövas, allt gick bra till slut


Söta lilla Nissen

Var med och klädde granen för första gången.
 2013 har varit ett ganska tufft och jobbigt år. Mycket tankar och oro över Fabian har gjort att vår egen träning har halkat efter och kilona smugit sig på. Nu tar vi nya tag 2014 och hoppas på att det blir ett bra år för oss alla.
Nu ska jag ägna min tid åt Fabian som inte vill sova ikväll heller. Pappan får nog sova på ett annat rum för att få lite sömn...

Flyttpackningen har börjat

 Ljusen har brunnit ner och ljusstakarna är nu nerpackade i en kartong. Robert jobbade sin första dag efter sex lediga dagar som gick alldeles för fort. Fabian skulle naturligtvis krångla i natt för det. Han somnade i två tiden och sov till klockan tio i morse.
Höll på att skritta på mig i natt när han drämde nappen i pannan på Robert så det klonkade till!! Tjong sa det i skallen på han!
 Det här var en vanlig syn av honom när han var hemma. Kikade fram bakom sin kära IPad ibland :)
Robert och hans bäste vän
 Igår kväll satt vi med varsin skärm i ansiktet och kollade på play kanaler. Vad vi kollade på säger en hel del om oss som personer.
Han tittade på "På spåret" jag såg "Paradise Hotel". Jaja man kan inte vara smartast jämt...
 Idag tog vi tag i packningen jag och min lilla hjälpreda. Jag plockade i och han ur, eller i sånt som inte skulle i.
 Han är så rolig, jag kan skratta så jag kiknar åt honom på dagarna. Världens knasigaste lilla kille, vet mycket väl vad man får och inte får göra. Kommer jag på honom med nåt så hoppar han iväg snabbt som attan så jag inte ska få tag på honom :)
Tolv kartonger har jag fått ihop under dagen. Alla är inte med på bild, det tar längre tid att packa med hjälp :)

Jag är verkligen lyckligt lottad som har sån underbar man

Fick världens bästa bloggrape idag. Det var så mina tårar rann när jag läste det Robert skrivit.
Jag tycker så synd om honom och det här med vikten.
Han/vi kämpade och slet och det gick så bra för honom ända tills dom inre organen började säga ifrån.
Dom som haft gallsten vet vilka smärtor det är.
Det fick han gå med i månader, med flera anfall i veckan.
Så länge att det kunde gått riktigt illa. Det gick så långt att det blev bukspottkörtelinflammation.
Tog lång tid efter operationen för honom att repa sig och dom små såren efter titthåls operationen läkte inte alls som dom skulle. Tog över en månad om inte två innan dom slutade vara. 
Även fast han tränade fem gånger i veckan innan han blev allt för påverkad av gallstensbesvären så gick han inte ner i vikt, inte upp heller utan det stod stilla helt enkelt.
När han gick ner körde han tre pass om dagen.
Vilken vanlig arbetande pappa och make fixar något sånt?
Jag tycker det känns jobbigt när folk säger till både honom och mig att nu har han blivit bra stor igen.
Det är ju inget val vi gjort av fri vilja direkt. Vi kommer aldrig att ge upp. Tänket och det slöa livet som var innan BL finns absolut inte kvar nu.
Robert har sökt hjälp av landstinget, något som många andra gjort och det gått bra för.
Finns inte en chans i världen med det jobb han har nu att få till varken tid eller ork för tre pass om dagen!
Vi är ju en familj också som vill umgås, det gör vi gärna med promenader nu för tiden och inte liggandes som en slöfock.
Fast när vi ligger är vi inte som slöfockar heller ;)
Men för att gå ner så mycket och med fettceller som strävar efter att fylla på sig så räcker inte det.
Vårt första mål vi satt är att springa milen tillsammans på Blodomloppet, blir det inte i år så blir det nästa.
Då tar vi det här året och tränar upp oss inför nästa.
Jag är så glad att vi kan stötta varandra i allt och älskar varandra hur vi än ser ut. Folk har så mycket fördomar och samhället kan vara väldigt utseendefixerat.
Det finaste kommer ändå innefrån. Jag måste bara jobba mer på att jag duger som jag är.
Har så mycket kärlek till min man och mina barn dom är mitt allt <3
Det här är en av mina favoritbilder, lilla lilla Fabian. Sover så tryggt i pappas famn
Fabian sex månader gammal busar med pappa
Längtar tillbaka till sommaren och sköna morgonpromenader tillsammans!
Jag knallröd i ansiktet efter en löprunda vi gjort jag och Fabian. Han gör tummen upp till mig för den :)
Länge kunde vi ha Fabian med oss på gymmet utan att han tröttnade på att ligga i vagnen
Han kunde ligga och leka länge tills han till slut somnade
Tänk att man kan trivas så bra på ett gym!
Hälsar på Robert på museet och äter lite
Midsommar i Leksand. Precis efter att jag tagit den här bilden började det så smått att regna. Vi gick till en restaurang för att äta lite då. Vi han precis komma dit och sätta oss till rätta så öppnade sig hela himlen och det bara öste ner regn! Det var näst intill tomt på restaurangen när vi kom. Två minuter senare var det helt proppfullt med folk där inne som ville gömma sig undan regnet och äta istället.
Det här var något vi längtat efter båda två. Att kunna springa tillsammans.
Det var verkligen en underbar sommar med toppenväder. Annat mot nu...
Älskar Fabians frisyr han hade när han var liten. Folk trodde vi hade fixat honom i håret men det stod rakt upp av sig själv. Här beundrar han pappas stora muskler!

onsdag 1 januari 2014

Bloggrape!!!

Att inte frugan har lärt sig efter otaliga facerapes är ett under..Haha lämna inte skit öppet för mannen jävlas gärna :-)

Jag tänkte bara passa på och berätta för er om min hustru Cathrine.. Hon är väldigt dålig på att framhäva sig själv. Mest är det nog för att hon hela tiden tänker på andra. Jag har aldrig träffat en mindre egoistisk människa någonsin. Därför tänkte jag passa på att framhäva henne lite extra medans hon hänger tvätt (åt mig) och leker med Fabian..

Vi träffades för 5år sen. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet.. Eller kanske tredje då jag tydligen har tics....

Sen den första dagen har det varit vi och jag har inte fått en lugn stund, tack gode gud.

Cathrine har det största hjärtat jag vet och hon är varm och omtänksam. Jag älskar dig Cathrine.

Hon är verkligen inte den mest romantiska kvinnan i världen men det är inte alltid de stora gesterna som betyder nåt utan de små. Jag menar som sådana saker vi gör för varandra varje dag. Det som folk kallar för vardag. Fast en vardag där man inte tar varandra för givet utan man anstränger sig. Fast egentligen är det ingen ansträngning när man älskar!

Ett exempel bland många är att när vi går förbi varandra så rör vi alltid vid varandra. Bara en smekning när jag lagar mat, eller en hand på hennes fot i soffan. Att jag låter henne titta på Ernst och "låtsas" att jag vill se för det gör henne glad. Att vi åker till Ikea på mitt förslag för jag vet att hon älskar det.. Jag "låtsas" även där gilla det..

Ibland är vi så omtänksamma mot varandra så det blir löjligt. Som när det finns en bit kvar av nåt och båda vill ha den så blir det nästan krig om att få den andra att ta den.. Cathrine får alltid sista biten :-)
För att jag älskar henne och det är sådana små saker som gör kärleken så fin, så underbar. Att offra något litet, vardagligt för sin partner så att man får känna sig lite extra bra och kär.. Sånt som man egentligen inte tänker på..
.
Eller när jag gör det där som ingen vill göra fast hon erbjuder sig. För jag vet att hon vill slippa. Eller att hon går upp med Fabian på natten för att jag ska jobba. Eller att jag gör kaffe, om hon och Fabbe sover lite längre, och häller på termos så det finns när hon vaknar.

Eller att vi skickar 10 sms om dagen till varandra, fast vi pratar flera ggr per dag, och talar om att vi älskar varandra.

Små små "ansträngningar" varje dag som gör att jag efter 5år fortfarande blir pirrig när vi kysser varandra. Att jag fortfarande efter 5 år är lite nervös över vad Cathrine ska tycka om saker jag gör, eller inte gör ;-)

Att jag fortfarande saknar henne direkt jag lämnar henne..

Kärlek gott folk är något fantastiskt och underbart. Och finns den bara där så övervinner man allt tillsammans. Pratar man om allt och delar på allt, med som motgång så blir livet lättare och ljusare. Och det gör vi verkligen! Alltid när jag får se eller höra något kul så är min första tanke alltid, åh jag måste berätta för Cathrine..!! Så kan vi skratta ihop.. Även när det är något tråkigt så är Du Cathrine alltid den första jag vill dela det med... ALLTID!

Vi ska dela på allt ihop, i resten utav våra liv.. Mitt lite längre efter som jag är galet mycket yngre och så.... Skratt som gråt. Medgång och motgång. Lycka och sorg.. Ja helt enkelt allt som livet består av..

Cathrine, du är inte bara en underbar människa och mamma till min Fabian. Du är även en fantastisk mamma till dina andra barn. Du kommer antagligen bli en grym mormor. Nej du är inte bara allt detta. Du är min stjärna, min bästa vän, min idol, min älskarinna, min livskamrat och hustru.. Jag är så otroligt lycklig över att få tillbringa mina dagar med dig. Du är min värld jag lever i och min sanning.

Jag älskar dig!

Mvh din man...

Plus-minus-noll metoden

Robert var så himla snäll i morse tyckte han. Kom ut från toan och sa att han hade hjälp mig med tvätten.Han hade startat en tvätt åt mig. Precis som att det var den jobbigaste biten. Den tar väl ut sig själv och hänger sig sen...
Robert fick lov att åka iväg på eftermiddagen och tvätta jobb bilen. Jag och Fabian tog en promenad då. Tar emot att erkänna och säga det då jag är emot Polarn o Pyret priser på kläderna. Men mössan vi köpte där sitter så himla bra på Fabian, ja även jackan. Just mössor har varit så svårt att få sitta kvar på hans huvud, den här sitter perfekt. Nu var det på rea köp och med presentkort så det sved inte så värst i plånboken.
Något som gör mig riktigt irriterad när jag kör bil är folk som är ute och går i mörkret utan reflexer! NEJ man syns INTE även om man går under gatlyktorna!! Vi är alltid reflexklädda på våra promenader. Reflexen man sätter på suffletten på vagnen hänger alltid på vagnen så den finns alltid med, Så även om vi går ut när det är ljust så kan vi sätta på den så syns rejält. Höll ju på att bli påkörd av en cyklist på gångbanan förut så man är inte säker där heller.
Fridfullt på skogslunden
Vissa smyckar sina hus mer än andra
Fabian somnade skönt i vagnen när vi gick, 6 kilometer fick vi ihop i alla fall. Traditionsenliga som vi är så fick det ju lov att bli en pizza dagen till ära. Den här dagen är ju den som det säljs mest pizzor på hela året. Så med promenaden avklarad smockade jag i mig en pizza! Kalori ut-kalori in!

Första dagen på nya året

Fabian somnade sent igår, runt 00:30. Det betydde sovmorgon i morse, han sov till 9:40 men det kändes som mitt i natten när jag vaknade då.
Var tog dom nya krafterna vägen som skulle komma det här året?!

Ligger i soffan och det känns som att dom som ligger på kyrkogården är piggare än mig...
Har aldrig känt sån ångest inför en flytt som jag gör nu.
Brukar börja packa och sortera minst en månad innan flytt.
Om två veckor flyttar vi och jag orkar inte ens gå ner i förrådet och hämta kartongerna. 

Väntar ett tag till och hoppas krafterna kommer snart.

God fortsättning på er!
Kram C