Söndagspromenad

Fabian slog upp dom blå klockan 06:15 i morse.
Han ville nog åtgärda det han stökade till igår.
Han slet nämligen tag i dammsugaren direkt i morse. Lyckades knuffa den från hallen och in till vardagsrummet.

Jag hann måla vagnen en gång till på morgonen.
Fabian somnade i sin säng idag så jag passade på att gå ut en sväng själv medans han sov.
Jag timade promenaden bra, precis när jag kom hem så vaknade han.

Robert är väldigt trött efter sin Gastric by pass operation.
Får väl inte i sig så mycket som han borde heller men det går bättre och bättre.
Det kunde ta upp till två månader innan matlusten kommer tillbaka.
Det var även vanligt att man är trött efteråt.
Han är även ganska trött på att äta soppa/flytande kost.
Gick ju på pulverdiet i fyra veckor innan operationen. Det för att avfetta levern innan operation.
Han gick ner 18 kg på dom veckorna det var bra gjort av honom!

Fabian busfrö

Fick sovmorgon av Fabian till 06:30 i morse. Jag drack lite kaffe kollade en stund på nyhetsmorgon sen började jag att måla på vagnen (som aldrig blir klar någon gång) medans Fabian lekte snällt på sitt rum.

Jag hörde att det skramlade lite när han lekte, men jag tänkte att det var väl kastrullerna på hans rum som skramlade för han brukar leka (låta) med dom.

Rätt som det var så tyckte jag att det skramlade lite väl mycket. Gick ut i hallen och där såg jag genast spår efter honom.....

Han sken som en sol. Hade fått upp garderobsdörren och vällt ut allt metallskräp som skulle till återvinningen. Det var lock och burkar i precis hela hallen.

Robert som inte får lyfta Fabian nu när han är nyopererad får ju lite sovmorgon varje dag. Men i morse fick jag lov att väcka honom klockan halv nio och sätta Fabian i sängen hos honom. Jag ville inte gärna ha Fabians "hjälp" att plocka ihop i hallen.

Fabian har dom sista dagarna blivit en riktig mammagris. Inte ens Robert duger. Jag hade tänkt gå ut och gå medans Fabian sov sin förmiddagsvila. Men vi tänkte inte riktigt lika...

Jag fick ta lilla plutten med ut på promenad istället. Han somnade efter en kort stund och sov en hel timme i vagnen. Vi gick lite drygt nio kilometer.

Sen blev det en vända till Ikea med Fanny och sen var vi och kollade på en vagn åt henne som hon och Jesper ska köpa till lilla bebisen :)

Lätta steg mot tunga steg

Har sovit ensam i sängen i natt. Robert har sovit på sömnlab i Avesta för att kolla upp sin sömnapne' han hade förut.
Han kom hem lycklig i morse för nu såg allt bara bra ut. Skönt!
Jag begav mig ut på en promenad när han kom hem. Runkeeper hade ett eget liv i mobilen idag, jag gick sju kilometer. Provade att jogga sakta sista biten bara för att se hur det kändes.
Jag längtar så tills jag kan springa igen.
Det var riktigt skönt ute, solen värmde riktigt.
Fabian var hemma med Robert så jag kunde riktigt gå och rensa tankarna och lyssna på bra musik.

Har varit på min farbrors begravning på eftermiddagen.
Det var inte lika lätta steg dit....
Tog sällskap dit med mamma och min bror.  Det var rätt så mycket folk på begravningen.
Min pappa såklart och hans fru. Det var ju en av pappas trillingbröder som begravdes. I november var det hans fru som begravdes. Nu är dom tillsammans igen och jag hoppas dom har det toppen där dom är nu. 
Så sorgligt att mista båda sina föräldrar på så kort tid. Marianne hade inte ens hunnit gå i pension och Bengt hade precis fyllt 70 år.

Vi satt och pratade om trissvinster i morse. Om man skulle vinna en stor summa varje månad i 20 år då skulle vi leva loppan nu.
Man tänker ofta på att de och de ska jag göra när jag blir pensionär.
Man kanske inte ens blir pensionär. Det gäller att ta vara på varje dag.

Ikväll ska Robert gå på bio med mina stora killar. Jag och Fabian håller oss hemma.
Fick föresten en kylskåpsmagnet med kloka ord på av en kompis idag.
Den ska jag titta på lite oftare när jag tycker att det är rövarkula hemma :)
Kram C

Dagens övningar gjorda

Idag var det en sån där härlig vårkänsla ute igen.
Vi tog en promenad till affären för att panta lite och köpa mig lite hårfärg för att dölja dom grå som börjar ploppa upp.
Jag glömmer alltid att stänga av runkeeper när jag går in och handlar. Jag är mest intresserad av att se hur långt jag gått ändå.
Har träningsvärk sen igår och det är väl ett bra tecken.
Har gjort min hemläxa också.

Fanny har varit hemma idag. Hon kom verkligen lägligt.
Har haft assistent bolaget Omtanken här och vi kunde prata ostört medan Fanny höll koll på Fabian.
Vi ska göra en anmälan om hur det gick till under Fabians förlossning.
Ska be läkaren om ett mer utförligt utlåtande om Fabians sväljsvårigheter.
Dom ville se avslaget vi fått från kommunen men det har vi ju inte kunnat hämta ut då det kom i rekommenderat brev till Fabian....
Fabian är ju inte bara efter rörelsemässigt. Han kan inte säga ett enda ord, inte vinka, klappa händerna, äta själv, hålla i nappflaskan och en hel del annat som jämngamla med honom klarar av.
I den här åldern brukar dom ju försöka härma allt man gör.
Han kan inte ens peka vart lampan är om man frågar.
Hur det än är så har jag ett större lugn i mig nu än jag haft på länge.
Jag har nästan fått ångest attacker över hur det skulle bli med allt.
Nu känns det som att det på något vis kommer att lösa sig framöver. Även om det är långt dit och vi kommer att få kämpa så känns det ändå som att det finns hopp. Förut kändes allt bara hopplöst.
Fabian ska få börja på vattengymnastik och jag ska tränas upp.
Vi får hjälpa varandra helt enkelt :)
Vi är ett starkt och bra team jag, Robert och Fabian. Peppade av alla hans stora syskon och andra släktingar och vänner.

Grus i maskineriet

Vi tog ett varv runt Tisken på förmiddagen, jag och Fabian.

Har gjort mitt första besök hos sjukgymnasten idag också. Känner mig så himla taggad att få ordning på den här värkande, raserade, överviktiga kroppen jag bor i nu.
Hela bålen ska tränas upp och tjugo kilo ska bort. Sen om det kommer att ta ett år så är det så.

Har även varit till vårdcentralen med min mage idag.
Det är nog inte magkatarr utan gallan som spökar igen. Har antagligen grus som fastnat i gallgångarna och därför jag har ont hela tiden. Fast i lördags eller om det var fredag hade jag ett riktigt anfall.

Ska ta smärtstillande och se om det släpper. Annars kanske det blir så att jag också måste ta bort min gallblåsa precis som Robert fått göra.
Ringde nån jädra surkossa från försäkringskassan också. Jag har fyllt i nåt av deras jäkla krångliga papper fel så nu kanske jag inte får nån lön den här månaden.
Så skönt att allt flyter på hela tiden......suck

Öööh hur tänkte dom här!?

När Fabian ätit lunch gjorde vi något vi inte hunnit med på länge.
Tog en promenad!
Fabian somnade ganska snart så jag kunde gå och lyssna på musik.
Vill inte göra det när han är vaken, då pratar vi med varandra istället :)

Vi gick förbi hos Robert på muséet för han jobbar som vanligt.
Ska bli skönt imorgon för då är han ledig.
På måndag åker han till Landskrona och kommer inte hem förrän på torsdag kväll/natt. Han ska på en utbildning genom jobbet.
Åhh vad jag kommer att sakna honom.

På vägen hem gick vi in på Ica för att hämta ut ett brev.
Har fått ett rekommenderat brev från Falu Kommun angående avslaget av assistans.
Man skulle kunna tro att vi är dom första som fått avslag.
Dom har nämligen skickat det i FABIANS namn!!
Nu har ju den lilla slarvern inte varit och fixat legitimation än.
Vilket resulterade i att vi naturligtvis inte kunde hämta ut det!
Åhh va trött jag blir!! Jag är så förbannat trött på att ringa runt till olika instanser och prata med nötter.
Vad händer om man skiter i att hämta ut det bara?
Det är ju knappast vi som gjort fel...

Sprutan avklarad!

Åh va skönt!
Äntligen är 1-års sprutan tagen. Det gick över förväntan och han sa inte mycket när det var klart.
Vi gick en sväng och handlade efteråt.
Glömde såklart slå på runkeeper hemma.

Blev attackerad av änder vid kålgårn som trodde att jag hade mat med mig.

När vi kom efter vår gata, svärdsjögatan.
Var det fullt pådrag med blinkande blåljus.
Tror det var en buss som brunnit. Det stod en buss i backen och det luktade bränt som bara den när vi gick förbi.

Nu ska jag gå över och träffa mitt barnbarn för första gången!!

Jag vill flytta NU!!!

 Lilla bustrollet Elsa, Fabians kusin kom och hälsade på med sina föräldrar en stund på kvällen. Fabian var så trött att han somnade precis när hon kom. Det hindrade inte Elsa från att busa ändå.

 Hon sprang och hoppade i Fabians myspöl. Kastade sig och stod på huvudet. Den gillade hon verkligen.

 Hon är så söt lilla Elsa, bjöd på massor med kramar idag.

Elsa och mamma Sara

Jag och Fabian tog oss en skön promenad och brände nån kalori i alla fall. Blev en rask tur på 7 km.

Skateboard parken gapade tom och snön lyser med sin frånvaro. Vilken lång, mörk, tråkig vinter vi har.

Fabian somnade och sov över halva promenaden, vaknade till inne på Ica Maxi när vi skulle handla på vägen hem.

Finns det något fridfullare att titta på än ett sovande barn?

Så fort man korkar upp ögonen är det full fart igen och det bara lyser bus i dom :)

Det är tur att Fabian gillar att åka vagn. Fast han är i och för sig van det från början. Har alltid varit ute och gått långpromenader med honom. Brukar ha något med att äta ifall han skulle bli hungrig efter vägen då vi oftast är ute minst en timme.

Rasmus kom förbi idag. Vi började lite smått att leta saker till honom nere i förrådet. I början på februari får han förhoppningsvis sin första egna lägenhet. Han längtar verkligen att flytta hemifrån. Jag börjar på riktigt att faktiskt lite smått längta härifrån också. Det är så tomt och rörigt överallt nu. Skulle göra potatismos häromdagen men hade naturligtvis packat ner elvispen. Idag skulle jag göra våfflor, ja men självklart var väl våffeljärnet nerpackat också. Imorgon ska vi fortsätta på riktigt. Mamma kommer hit och hjälper till så kan hon ta Fabian medan vi rensar i källaren lite. Klockan 9 imorgon ska vi vara på habiliteringen och träffa logoped och dietist få se vad dom har att säga om Fabians sväljsvårigheter.  Med puread mat går det att få i honom mat utan att han sätter i halsen hela tiden. Men det är bara om man matar sakta och låter honom tugga ur riktigt mellan varje tugga. Men det är inte skoj att behöva sitta närmare en timme varje gång. Det gäller att planera maten om man ska iväg någonstans.

När jag går längre promenader brukar jag försöka att komma ihåg och slå på appen Runkeeper för att se hur långt jag gått. Missade att slå på den när jag gick hemifrån men kom på det efter ett tag.