Summa sidvisningar

torsdag 12 november 2015

Haft en snygg föreläsare på jobbet

Idag har jag chockat min man rejält. Jag hade nämligen maten klar när han kom hem från jobbet. Han skulle vara så snäll att komma till mitt jobb och berätta om sin resa med mot- och medgångar så jag fick vara lite snäll tillbaka.
Han uppskattade min korvgryta jag gjort. Jag tyckte själv att den blev jättegod. 
Lättlagad God mat som inte är allt för dyr heller.

1 ring med falukorv som jag tärnade ganska stort.
Ca 6 potatisar (tärnade)
1 gul lök 
1 påse frysta grönsaker med morötter, broccoli och blomkål. 
1 liter hönsbuljong 
2 msk tomatpure
1 burk krossade tomater
Fräste på korv, potatis och lök. Slog över buljongen och lät koka tills potatisen blivit mjuk. Hällde i dom frysta grönsakerna, tomatpuren och krossade tomater  och kokade ca fem minuter. 
Salt och peppar efter smak.
"Mina" pensionärer bjöds på kaffe/te och smörgås medan Robert pratade. Dom ställde många bra frågor till honom och det blev en lyckad kväll (igen) 
Mamma åker på semester nu i två veckor vilket innebär att jag ska vara ledig från mitt jobb också. Jag kan säga att jag kommer ha svårt att hålla mig därifrån. 
Jag mår lika bra på mitt jobb som hemma. Jag får nästan nypa mig i armen varje dag då jag knappt tror det är sant att jag har sånt bra jobb.

Mycket tack vare min pensionärer som är ett underbart gäng♡ 

onsdag 11 november 2015

Fint besök på jobbet

Det var kallt i morse när jag skulle cykla till jobbet så mössan åkte på. Gillar min och mammas mössor. Reflex på båda, hon har blå reflex och jag har vanlig.
Hade full packning på cykeln. Fick cykla försiktigt för det var väldigt halt och isigt på gångbanorna.  
Har bakat kakor, bröd och gjort potatis och purjolökssoppa på jobbet idag och haft sopplunch.
Fick fint besök på eftermiddagen av Fanny och lilla Selma. Hon är precis lika busig som sin morbror :)
Man blir trött av att vända uppochner på mormors jobb.
Vi tog en promenad hem tillsammans. Tisken låg alldeles stilla och spegelblank. 
Hemma blev det ännu mer bus efter att ha fått lite mat i magen.
Fabian är så himla rolig. Han skulle ta sig förbi Selma bakom henne. När han kom bakom så gav han henne en puss på håret och så kramade han om henne.
Hon höll på att busa med en blomma i fönstret och ställde den på golvet. Det var ingen riktig blomma så inget som kunde gå sönder.

Fabian hasade dit, tog av henne blomman och ställde upp den i fönstret igen. Han vet hur det ska vara den där killen.

tisdag 10 november 2015

Världens bästa Fabian

Det finns en stund på dagen då jag faktiskt har lite energi i kroppen.
Det är på förmiddagarna.
Eftermiddagen är jag som en urlakad trasa.
En aning piggare om jag fått vila en stund på dagen.

Passar alltid på att vila när Fabian sover middag.
Nu har han ju inte gjort det så bra när han varit förkyld men dom två sista dagarna har han sovit bra igen.
Idag sov vi middag lika länge han och jag.

Det gjorde susen för oss båda.
Sen hängde vi med Robert på en långtur med bussen.
Den blev så lång att Fabian hann tröttna. Då började vi att träna med tecken istället så tiden skulle gå.
Han lärde sig att göra tecknet för skor under resan.
Han kan flera stycken tecken nu.

Vi var förbi på Hemköp när vi kom hem efter bussresan.
Dom har billiga grötsmoothies just nu. Tre stycken för 19 kronor istället för ordinarie 15 kronor styck som dom brukar kosta just där.
Fabian ska alltid hålla i dom själv i butiken.
Men han vet att dom ska upp på bandet när man kommer till kassan.
Det där med tålamod är dock inte hans starka sida.
Så fort han lagt upp dom på bandet ska han ha tillbaka dom igen.
Hon i kassan pratade med honom och han visade äta tecknet för henne och pekade på smoothisen.
Han är så himla duktig.

Mamma var hit på förmiddagen och tog med Fabian på en promenad.
Jag passade på att sy några mössor och göra ett par tavlor medans energi fanns i kroppen.
Jag måste ju fixa lite alster inför julmarknaden vid gruvan.

Imorgon ska jag ha sopplunch på jobbet, det blir trevligt.
Nu blir det god natt ända tills jag vaknar av en mardröm igen...

måndag 9 november 2015

Haft en fantastisk dag trots allt

Tack för alla goda tips jag fått idag.
Nu vet jag vad jag kan fråga om och kolla upp när läkaren ringer på fredag.
Man kan ju bli väldigt konstig av brist på olika vitaminer.

På jobbet har jag haft ännu en helt fantastisk dag.
Jag har inte haft någon särskild aktivitet utan bara haft kaffepannan på och öppet för sällskap och prat.
Och nog har jag haft sällskap allt.
Hela tio stycken kom in till mig idag och vi har pratat om allt mellan himmel och jord.

Vi är verkligen som en stor familj där ute. Jag glömde inte bara min matlåda hemma i morse utan även min reflexväst.
Men det löste sig då jag fick låna en väst av en av mina vänner.
Blev även erbjuden skjuts hem av en annan snäll pensionär.
Men jag gick då jag behöver röra på mig.
Men dom är så fantastiskt snälla och omtänksamma så jag blir alldeles rörd♡

Har bokat julbord åt oss idag. Ska bli riktigt roligt tycker både dom och jag.

Fabian har piggnat i och har både ätit och sovit bra idag.

Höll på att skratta på mig åt Robert nyss. Han ligger här i soffan bredvid mig och vi tittar på fotbollsgalan när han plötsligt säger -Herregud klockan är nio och jag har inte ens kommit hem än!!
Hahaha jag undrar var han är då?!
Och vem är det i så fall som ligger i soffan :-)

Kram på er alla underbaringar som läser och framförallt bryr sig!! ♡♡♡

Varför mår jag inge bra

Sitter på jobbet och tar igen mig med en kopp kaffe.
Blev en promenad hit idag.
Dock inte så uppiggande som jag hoppats.

Har ringt vårdcentralen idag på min mans inrådan.
Jag borde må bra.
Jag tycker att jag mår bra, i huvudet.
Robert frågade mig igår om jag fortfarande har självmordstankar.
Nej, det har jag absolut INTE.

Men jag känner mig orkeslös.
Är ständigt trött och har ingen energi alls.
Jag suckar och gäspar hela tiden.
Får liksom inte luft.
Tappar hår värre än en hund som byter päls.
Blir andfådd av minsta lilla rörelse.
Drömmer mardrömmar i stort sett varje natt.
För att inte tala om glömskhet.
Jag glömmer ALLT!

Skriver jag inte ner det direkt så glömmer jag det.
Ibland glömmer jag även fast jag skrivit ner det jag ska komma ihåg.

Det sista jag tänkte på i morse när jag skulle gå till jobbet var matlådan Robert gjorde iordning till mig igår kväll.
Ni kan aldrig gissa vad jag glömde kvar hemma....
Jo matlådan såklart.

Jag har dock bra koll på allt vad gäller Fabian och det som ska fixas på jobbet.
All min energi går dit så det finns väl inget kvar sen.
Förrådet är inte så stort just nu.

söndag 8 november 2015

Grattis alla pappor (som förtjänar det)

Istället för farsdag så firade jag annandagkladdkaka. 

Fabian däremot han firade farsdag för han har ju världens bästa pappa♡ 

Jag kan störa mig lite på hur riksdagen ska styra över hur våra föräldradagar ska delas. Jag tycker i te att man är en sämre pappa för att man jobbar mer och mamman är hemma.

Det ska ju inte behöva bli ett ekonomiskt lidande för familjen bara för att pappan måste vara hemma eller att hans dagar bara fryser inne då det inte finns någon möjlighet att ta ut dom.

Om mamman då har möjlighet och vill vara hemma med barnen varför ska hon då inte få vara det? 
Har man eget företag kanske man inte har en chans att vara hemma med sina barn som pappa. Eller mamma för den delen. Tycker bara att det är översittarfasoner att man inte ens kan få bestämma i sin egen familj och välja hur man vill fördela sina dagar med barnen.

Robert har jobbat mycket för att vi skulle haft råd att klara oss. Men han har ändå alltid haft tid och intresse för Fabian. Han är en alldeles fantastisk pappa.

Det finns pappor som inte alls bryr sig om sina barn. Ja även mammor såklart. Själv har jag turen att ha världens bästa mamma som alltid har funnits där och gör så ännu. Hon har alltid tagit hand om oss och haft tid för oss. Både som barn och som vuxna.
På tal om nåt helt annat så ska vi sälja vår sköna soffa och en av fåtöljerna.
600 kronor för allt om någon är intresserad. 
Fåtöljen går att fälla och har inbyggd fotpall som fälls ut. 

En annan fåtölj har fått sig en rejäl uppiffning. Den är sedan jag var liten så den har hängt med i 40 år. Mina barn har också haft den.
Nu ska lilla Selma få den och jag har klätt om den. Men det kommer jag aldrig att göra om igen!

Det var bland det krångligaste jag nånsin gett mig in på. Det blev allt utom bra men ändå till en förbättring än innan.
Robert lagade sin egen farsdags middag. Pasta med köttfärssås. Det gick tyvärr inte så bra för honom då nästan all pasta hamnade i slasken och han fick koka ny :)

Men allt smakade riktigt bra när det var klart.
Jag och Fabian bakade kladdkakemuffins till pappsen. Fabian som alltid brukar vara duktig att äta har inte haft någon matlust på två dagar.
Idag har han inte velat ha någon mat alls. Lite gröt och smooties har han fått i sig. När han fick syn på elvisparna så ville han genast ha dom.

Han vet att det brukar vara gott på dom. Så även nu. 
Mmm lät han när han slickade rent dom och fick choklad i hela ansiktet :)

Han har ingen feber idag heller men är väldigt förkyld. Vi fick ta en tur med bilen idag med för att han skulle kunna somna.
Lilla skrutt♡ 

lördag 7 november 2015

Hjärnsläpp och jobbiga minnen



Fabian har varit lite piggare idag. Ingen feber men väldigt snorig och tät i näsan. Sover bäst sittandes i bilen så vi åkte en tur med honom så han fick sova.

Jag skulle springa in på City Gross och handla nåt till mig att äta på kvällen för Robert skulle ut med några kompisar.
Alltså ibland bli man ju nästan rädd för sig själv. Jag måste haft totalt hjärnsläpp i affären för det här var det jag kom ut med....

Ni kan gissa om Robert bara ruskade på huvudet när han plockade ur påsen. ja,ja jag slipper frysa om benen när jag äter mina tre sorters ost...
Det slutade med att Robert gick och köpte mig en pizza :)


Man får ju upp minnen på Facebook, ibland är dom roliga och ibland lite jobbiga. Hade jag vetat vad jag vet idag så hade det sett helt annorlunda ut. 
En rödgråten liten Fabian i den stora sjukhussängen på väg upp till röntgen.


Ni kan läsa blogginlägget om den fruktansvärda dagen HÄR 
Efter den dagen har Fabian varit livrädd för sjukhusklädda människor.


Så liten och hjälplös och ovetandes om vad som väntade på bilden nedan.