Summa sidvisningar

lördag 12 september 2015

Påkörda på parkeringen

Oj vad effektiva vi varit här hemma ikväll. Jag sydde ett par leggings, Fanny gjorde en blåbärspaj. 
Fabian byggde med duplo.
Robert och Andres hängde i vardagsrummet 
Och Selma busade på Fabians rum.
Robert var faktiskt duktig före oss, han gjorde en sån god middag. Klyftpotatis och kyckling fick vi.
Byxorna är till lilla Alice kusin. Hon ville så gärna också ha hemsydda kläder som Alice har. Så hon frågade sin (och Alice) farmor om inte hon kunde fråga Alice mormor (jag) om  jag kunde sy ett par till henne. Såklart att jag gjorde det.
Fabian och Selma försökte att tysta Robert på kvällen genom att dra åt snörena i hans tröja runt halsen. Men inte ens det fick honom tyst.
Idag hörde han rösten riktigt mycket. Han plockade upp Selma och Fanny på vägen hem från jobbet. Jag och Fabian tog en promenad och mötte upp dom vid Willys för vi skulle handla. Jag stod utanför bilen och dom satt kvar i bilen när en bil bredvid backade ut från sin plats. Tydligen var det drygt att backa tillräckligt långt bak för när han åkte fram och iväg så körde han in i vår bil så hela bilen gungade till. 

Sen åkte han vidare iväg bara. Robert blev fly förbannad och sprang efter och stoppade honom ute på gatan. Han påstod sig inte ha varken känt eller hört nåt att han körde in i vår bil. Han svor till och med på sina barn.... om han nu ens hade några. Det blev en liten skråma på kofångaren bak så det gick ju rätt bra ändå. Men att smita på det viset är INTE rätt!! 
Så skönt att se Robert brusa upp för en gångs skull. Han behåller alltid lugnet annars men idag fick han nog. 
Nu har blåbärspajen landat i magen och dom små sover sött. 

fredag 11 september 2015

Ibland ska man ha tur också

Vi var ner på stan på förmiddagen. När vi kom hem på gården såg jag att han bara hade en sko på sig....
 Det är inte det lättaste att få skorna att sitta kvar på hans små fötter. 
Det var bara att vända om och gå samma väg tillbaka och hoppas på tur. Gick mest och tittade i backen för att se skon. Det är ju en ganska bra färg dom lyser upp och syns.

Dess värre såg jag den inte nånstans. På vägen hem igen kollade jag lite högre ifall nån lagt upp den på nån bänk eller skyltfönster. 
Det var ren tur att jag fick syn på den! Nån vänlig människa hade lagt upp den i en korg med garner. Det var bara det att den smalt in i färgerna så den knapp syntes där den låg. 
Hade den legat i korgen bredvid hade jag inte sett den :)
Notera Fabians lilla hand på bilden som försöker ta ett garnnystan ;)
När vi hade vilat middag och ätit så gick vi ut igen. Robert kom med bussen så precis när vi kom ut. Vi fick åka med honom till Fabians stora lycka och tanka bussen. Han hade varit hem en sväng på sin rast. Både jag och Fabian sov middag då, jag hade inte ens hört att han varit in. 
Vi fick åka med till Resecentrum. Vi hade sån tur att det kom två tåg just när vi klev av bussen så då var vi ju tvungna att titta på dom också. 
Vi gick och handlade lite mat när vi tittat färdigt på alla bussar och tåg.
Gjorde en ost och skinkpaj till Robert kom hem från jobbet. Han ska jobba hela helgen också. Jag har jobbat hemma med Fabian idag. Har haft en massa tråkiga pappersjobb och ringt en massa samtal också. Skickat in en överklagan angående Fabians försäkring i Trygg Hansa. Försäkringen gäller inte då dom säger att hans diagnos är utvecklingsstörning. Det stämmer ju inte alls då den är Microdelition 1q21,3 och inget annat. 

torsdag 10 september 2015

Från vantar till linne

Jag vaknade före klockan 04 i morse. Kunde bara inte somna om, när jag blundade så bara blixtrade det framför mina ögon. Robert blev lite paff när hans klockan ringde 04 och jag låg vaken och kollade i mobilen. 
Jag lyckades somna om efter 05 nån gång, hann sova i en kvart typ för sen vaknade Fabian halv sex.

Robert kom hem på rast halv nio och jag cyklade iväg till mitt jobb. Det var dimmigt och kallt ute. Tog vantarna med mig för säkerhets skull. 
Det klarnade upp under dagen och blev riktigt varmt ute. Som en sommardag, vilket passade perfekt då vi hade tipspromenad på jobbet idag. Vi fikade blåbärspaj med glass efteråt. Fabian och mormor var ute och gick och kom förbi och sa hej och Fabian åt lite glass. Det blev ännu en lyckad dag på jobbet. 
När jag kom hem var Fanny, Jesper och Selma hemma. Jag och mamma matade varsitt barnbarn. 
Vi gick ner till biblioteket när dom ätit. Jag frågade vad dom gör med gamla tidningar. Dom kastades eller gavs bort blev svaret. Jag undrade om dom hade några sömnadstidningar. Han var ner i källaren och kollade om det fanns några kvar. Kom upp med två tidningar med mönsterbilagorna kvar i. Gissa om jag blev glad, fina mönster var det också. 
Vi lekte lite på barnavdelningen innan vi gick hem. Fabian älskar dom superstora legobitarna som finns där. 
Hemma skulle Fabian styla för Selma. Han försökte härma henne och krypa och ställa sig på knä. Han ramlade hela tiden och blev så ledsen, så ledsen. Han har ju inga reflexer så han bara faller pladask i golvet. Det är inte alla gånger man hinner med att ta emot honom lilla skrutten ♡ 

onsdag 9 september 2015

Ännu en fantastisk dag på jobbet

Idag har jag haft korvgrillning på jobbet. Vi hade en otrolig tur med vädret och kunde sitta ute och äta.
Jag hade fler korvätare än jag räknat med och det känns så kul.
Precis som med räkfrossan.
Jag blir alldeles varm i hjärtat av dom fina ord jag får av mina vänner där.
Fick även besök av mina nära och kära idag.
Mamma hade varit ute och plockat svamp och kom med en stor korg full med gula kantareller.
Hon har plockat så mycket så hon är så trött på att rensa.
Hon undrade om jag inte kunde de fråga dom boende där om dom ville ha lite svamp.
Och OM dom ville!!
Dom blev överlyckliga över att få lite av skogens guld.
Vi är som en enda stor familj där snart ;)

Jag har lite svårt att slita mig från jobbet för att jag trivs så bra med allt.

Nu ska jag se en serie jag börjat titta på som heter Safe house.
Näst sista avsnittet, riktigt bra serie om jag får säga.
Jag brukar inte fastna i tv-serier men nu är jag fast.

tisdag 8 september 2015

Mamma, mormor, barn och barnbarn

Så blev den efterlängtade bussturen av på eftermiddagen. Lite försenad dess värre då bussen krånglade och Robert fick lov att byta buss senare.
Det var en mycket nöjd Fabian som fick sitta bakom ratten med pappa (när vi stod stilla såklart)
Robert ropade ut i högtalarna att det var en ny kapten ombord som han hälsade välkommen. Men det var ingen som hörde för det var bara vi tre på bussen :)
Fabian satt och "pratade" hela vägen ut till Grycksbo. Pekade på allt och sa "ä dä"
När vi strax över tio minuter för sena kom ut till Grycksbo så stod Fanny och Selma där och väntade på oss.
Vi gick ner till affären i byn och sen mötte vi upp Elin utanför Alice förskola för hon skulle hämta henne där klockan två.
Vi fick följa med in för att Fabian hade råkat pinka igenom allt och var genomvåt. Hade som tur var extra kläder med i väskan.
Vi blev ett fint gäng som gick hem tillsammans sen. Första som vi gick allihopa med varsin vagn. Har alltid varit en av döttrarna med barn bara. Fick en rolig beskrivning av oss på Instagram. 5 barn, 1 mormor, 3 mammor, 2 systrar, 1 bror, 1 morbror, 2 mostrar, 2 barnbarn och två kusiner. Tror jag fick till det som henne där :) 
Vi gick hem till Elin och fikade lite, jag och Fabian hade sockerkaka med oss som vi bakade i morse. Fabian grät mest hela tiden när vi var där. Han var livrädd för Alice, hon i sin tur var rädd för Selma, som i sin tur var helt oberörd och bara glad hela tiden. Vi fick lov att gå till slut för att Fabian bara var ledsen. Han var nog väldigt trött också.
Vi gick hem till Fanny och Jesper och där mjuk ade han upp och blev sig själv igen. Han och Selma vände uppochner på hela deras vardagsrum.
Robert kom och hämtade oss när han jobbat färdigt i halv sex tiden.
Fabian somnade i bilen på väg hem. Vilket resulterade i bus kvällen lång och han somnade först efter halv tio. Han har börjat med en ny grej. För att ha sitt rum fint så har han börjat knuffa lådorna med leksaker framför sig ut i vardagsrummet och vända dom uppochner där. Så nu är hans rum jättefint medan övriga lägenheten ser ut som ett slagfält.....
Han kan den där lilla killen ♡

Planeringen sprack (igen)

Idag jobbar jag hemifrån. Vi började tidigt i morse. Halv sex var det uppstigning. Vår plan var att ta oss till öppna förskolan idag. Men jag förstod ganska på en gång när vi gick upp så tidigt att planeringen skulle spricka. 
Dom öppnar klockan nio och Fabian sover som en stock nu och klockan är 9:30.
Vi har då inte legat på latsidan på morgonen. Vi har ståtränat i ståskalet och bakat en sockerkaka tills pappa kom hennes på rast. Pappa fick börja med att torka rent köket när han kom hem. Fabian hade på nåt konstigt vis lyckats kladda ner överallt. Men det blir jobbigt att träna och baka så efter en tallrik gröt så somnade Fabian.
På eftermiddagen ska vi åka lite buss med Robert. Det gillar Fabian att göra. Det var länge sen vi åkte med nu också. Men först vilar vi och laddar batterierna. 

måndag 7 september 2015

Heja Sverige

Idag har jag bakat, planerat inför kommande aktiviteter, skrivit program och delat ut till dom boende där. Har även ringt till IT om hjälp att koppla in min dator och skrivare och få igång mitt internet på jobbet.
 Haft trevliga pratstunder med mina nya vänner över en kopp kaffe.
Har jag sagt att jag älskar mitt nya jobb ;)
Dagen har gått i ett idag. Blev barnvakt åt ett par kompisars pojke på snart två år en stund på sena eftermiddagen. Fabian var lite reserverad i början och skulle sitta i min famn hela tiden. Var nog rädd att Oliver skulle ta hans mamma men sen märkte han nog att det var lugnt. Oliver var mer intresserad av hans leksaker. 
När Robert kom hem från jobbet pekade han nästan stolt på Oliver och visade att han var här.

När hans mamma hämtat honom och Fabian lagt sig tog jag en liten cykeltur. 

På kvällen har vi sett ett alldeles underbart tv program som hette Heja Sverige. 
Missade ni det så måste ni se det på play. Vilka otroligt varma, kärleksfulla, glada människor med funktionsnedsättning. Så mycket livsglädje i dom. 
Man kan inte låta bli att tänka på hur Fabians framtid ser ut. 

Jag satt och log genom hela programmet. Tänk att vi är så lyckligt lottade och har en alldeles egen sån unik kille hemma. I deras värld finns inga problem, dom sprider glädje omkring sig. 

Det var speciellt en kille som påminde mycket om Fabian. Han gillade att åka buss, precis som Fabian.
Imorgon är jag ledig och då ska vi ut och åka lite buss med pappa när han jobbar.
Dumt att planera nåt men vi gör även ett nytt försök med öppna förskolan imorgon.