Skön start på dagen

Fabian vaknade 06:20 i morse, jag hade gärna sovit lite längre.....Men efter nån kopp kaffe vaknade jag till och vi gick ut på en morgonpromenad i soldiset. 

Vi kollade på spåren efter bävrarna i Kålgården och tittade på änder. Det var länge sen det blev en morgonbloggning nu men idag blev det en :)

Det är så vackert och gå efter ån, idag var det extra vackert när allt speglades i det stilla vattnet. Det är en fin stad vi bor i.

Idag ska vi köra en vända till soptippen. Blommorna på balkongen har gjort sitt och behållarna med glas och metall är fulla och ska till återvinningsstationen. 

Den här lilla trötta killen hade inte tid att somna under promenaden. Efter lite gröt hemma så somnade han sött i sin säng. Jag ska passa på att vila lite själv med.

Bjuder på lite "gamla" bilder, och tunga minnen

 Jag är väl lyckligt lottad som fått fem fina barn och en fantastisk man och så världens bästa mamma på det :)

Foto: Susanne Jobs

 Robert mår bättre sakta men säkert och vi promenerar lite varje dag. Älskar att vi bara umgås hela familjen på dagarna nu när han är sjukskriven, Vi tar vara på varje minut tillsammans. 

Brukar jävlas med honom lite när vi är ute och åker. Han får ju inte lyfta något än så det faller på min lott att packa in vagn och Fabian i bilen.

När vi står på nån parkering med mycket folk brukar jag prata högt och säga  när han sätter sig i bilen och jag står kvar där ute med allt som ska packas in.

-Jaha, otippat att den stora starka karln gick och satte sig i bilen och en annan får packa in allt!! Fy Fan till att vara lat!! 

Robert sitter där inne och skäms och tror att folk kan tro att det är sant :-) 

Ja så är min vardag, är det konstigt att man är ett vrak när man ska göra allt själv ;)

Före Biggest Loser

 Nä då så illa är det då rakt inte. Jag har ju världens bästa man. Han tycker däremot att det är jätteskoj att skämma ut mig, men när jag ger igen med samma mynt då är det inte så skoj längre :)

 Tänk att den här lilla krabaten snart fyller 2 år

 Här hade Robert precis kommit in med Fabian efter att dom efter 28 långa minuter fått igång honom. Jag minns knappt att han gick ut, jag ligger här nästan tre liter blod fattigare och var väl inte allt för pigg. Men så otroligt lycklig över att allt gick bra till slut. Det är något vi bearbetat dåligt efteråt. Den dramatiska förlossningen.

 När Fabian kom ut alldeles lila och totalt livlös och jag var alldeles vimmelkantig av all blodförlust så minns jag att jag tänkte att låt mig också få somna in...

Medans dom sydde mig och försökte få stopp på blödningen så ropade dom emellanåt och frågade om jag var vaken så jag inte tuppade av. Jag ville inte vakna, jag ville bara försvinna. Jag var så rädd att Robert skulle komma in själv och vi skulle få gå hem själva utan liten pojke med oss. Jag ville bara dö och försvinna från allt.

Vilken tur att det inte blev så. Stackars Robert var livrädd att få gå hem helt själv. Att han skulle förlora både mig och Fabian där. Han tänkte hur han skulle säga till mina barn att jag inte skulle komma hem nåt mer och att deras lillebror inte heller skulle det. 

Åhh mina tårar rinner när jag skriver nu. Vilken himla tur vi hade. Vi kom hem som en hel familj tillsammans. Lilla, lilla älskade söta Fabian som vi kämpade i flera år för att få. Med våra sista sparslantar fick vi betala IVF.behandlingen själva som vi först blivit lovade att få. Behandlingen gick åt pipsvängen och jag mådde så fruktansvärt dåligt efter den. Hormonerna sprutade åt alla håll i min kropp och jag grät som ett litet barn i flera veckor efteråt.

Jag minns så väl när vi hade varit och satt i embryot. Vi kände oss verkligen gravida när vi gick ut från kliniken. Jag vågade knappt röra mig för att jag var rädd att något skulle hända. Det gjorde det ju också. En blödning och allt var tomt....

 Sen kom han till slut på naturlig väg vår lilla älskade pojke. Tack vare Biggest Loser och att Robert var så grymt duktig och gick ner i vikt så att hans kropp började fungera igen. Nog är det väl bra märkligt vilka vägar allt tar ibland.  Vägarna förde oss tillsammans till slut.

Nu ska jag gå och titta på min sovande son sen krypa ner bredvid min älskade man. Jag är så glad över mina barn, barnbarn, man och familj. Tillsammans är vi starka <3

 Kärlek

Idag har det varit en tung dag

Fick en stor leverans med blöjor igår som Fannys svärmor köpt åt oss när hon var till Norge. Dom  kostar endast tjugo kronor paketet där. Här hemma får man lägga på en hundring till på priset. Nu har vi så vi klarar oss ett tag.

I morse började jag med en ny sort av dalahästtavla, Jag skriver dalarelaterade ord i vitt på svart papper i form av en dalahäst. Blev riktigt snyggt tycker jag. 

Förutom att jag blev nöjd med hästen så har dagen varit piss och jag har haft ont i bröstet hela dagen och gått runt och ångest suckat. Ångrat att jag gjort en Facebooksida med mina saker jag gör. Jag är ju som sagt sjukskriven och det kan säkert sticka i någons ögon att jag pysslar och gör saker och sen dessutom säljer dom.

Jag var ju från början sjukskriven för ryggen och ska omplaceras. Nu har jag ju dessutom hamnat i en depression. Att bara kunna erkänna det är en stor bedrift för mig. Jag mår verkligen apdåligt, när vi var och handlade idag blev jag alldeles yr och konstig, jag får som panikångestattacker och dom kommer när jag känner mig stressad. Att hålla på och sy och pyssla får mig på andra tankar och min samtalsterapeut sa att det var ett mycket bra sätt  att "laga" mig själv på. Det blir lite utav terapi för mig att hålla på med det jag börja med och tycker så mycket om. Jag kan ju omöjligt behålla allt själv så jag säljer till självkostnadspris.

Man blir ju inte direkt rik på att gå hemma sjukskriven och det kostar ju lite det jag tillverkar. Jag kan ju inte gärna bara skänka bort det jag gör heller...

Jag vaknade med jordens mensvärk i morse och låg stundvis dubbelvikt på golvet av smärta. Det påverkar såklart humöret det med. Framåt eftermiddagen släppte  i alla fall den värsta mensvärken, kvar blev ångest och huvudvärk. 

Den lättade något, eller en hel del när jag och Fabian fick besök av Elin, Dennis och sötaste lilla Alice. Fabian och Elin myste lite och så myste jag och Alice med varandra.

Fick köpa en gåstol av en kompis förut så att Alice har något att springa omkring i här hemma också. 

Fabian önskade nog att vi hade haft en till för han ville också leka med gåstolen och alla roliga saker på den.

Dom samsades rätt bra om den ändå.

När Alice åkt hem passade Fabian på att låna den lite :) Sen blev det ett kvällsbad innan läggning...som ännu inte kommit. Fabian är fortfarande uppe och skruttar. Han hade inte alls lust att hoppa i säng ikväll. Vi myser en stund och försöker lite senare istället. 

Tittut!

Gjort mig en egen Facebooksida

För att få utlopp för min kreativitet och som även blir som en slags terapi för mig så har jag nu skapat en egen Facebooksida.
Made By Cathrine heter den.

Gå gärna in och gilla den. Jag kommer att lägga upp allt jag gör där. Jag kan även ta åt mig att sy om ni har eget tyg men inte möjlighet att sy själv.
Det är otroligt avkopplande att ha hittat ett sätt att få utlopp för både känslor, tankar och energi.
Som dessutom ger energi. Men Fabian går såklart först.
Det är så skönt att ha något att göra medan han sover sina timmar på dagen.
Ibland behöver jag vila själv med och då gör jag det.

Jag lyssnar på min kropp och försöker känna efter och göra det som känns bäst.
Blir så trött på mig själv ibland som blir så uppstressad för småsaker.
Måste göra min andningsgymnastik jag fick av min terapeut.
Dom var verkligen avslappnande. Det är som att jag har nerverna utanför kroppen ibland.
Har ingen riktig kontroll på mig själv som det känns.
Får ont i bröstet, ångest och panikkänslor. Över inget egentligen, fast som blir hur stort som helst för mig.
Som jag inte skulle brytt mig om alls förut.
Men jag erkänner det, jag jobbar på det och jag tar mig igenom det sakta men säkert.
Nu hoppas jag att Fabian tänkt sova i natt så jag också kan sova en hel natt.
Tyvärr så brukar jag dess värre vakna på grund av ryggen när jag vänder mig.
Min mamma som är pensionär är piggare i kroppen än mig....
Jag får väl hoppas på det bästa, att jag blir lika pigg i kroppen som hon när jag också blir pensionär :)

Kram C

Promenerat, sytt och fått blommor

Öööh!!? Det är när det står om en själv man verkligen märker att sanningen är "lite" förvrängd. Operationen gick ju absolut inte helt fel, Han blödde visserligen mycket efteråt och det var lite otäckt ett tag men så fort han slutade med Fragminsprutorna så blev det ju bra.

Han slog Roy Andersson på fingrarna i "mest läst idag" i alla fall ;) 

Favoritlastbilen vi ska hålla i hela tiden :)

Fabian hade en knasig natt i natt, vaknade flera gånger och kunde inte riktigt somna om. Vid två var jag upp och gav honom välling men han åt inte mycket och ville inte sova heller. När han till slut blev tyst och höll på att somna började grannens säng knarra i ett regelbundet gnisslande ljud. Det är tur dom är snabba för det låter aldrig så länge tack och lov. (Dom hann med ett par gånger till på morgonen med men då var jag vaken så det störde inte mig)

Tjugo över sju var det uppstigning för oss. Fabian har en lastbil som han släpat med sig överallt hela sommaren. Den ska vi hålla i hela tiden och han stoppar i och tar ur sina bilar hela tiden, han kan hålla på hur länge som helst :)

På förmiddagen tog vi en promenad tillsammans. Så himla härligt och promenaderna blir längre för var dag som går och Robert blir piggare. Det syns tydligt på Robert att kilona börjar rasa igen också, vi är på gång igen!! 

Det var hit en urgullig tjej och köpte en tavla idag. Hon hade med sig en blomma till oss. Jag blir alldeles rörd och varm i hjärtat av alla fina människor som finns runt oss. En sån här gest betyder otroligt mycket och jag blir så himla glad så jag finner inte ord för det! 

Tack snälla M!! Vi tar en date på biblioteket nån dag med våra små :)

Jag har sytt lite fler kuddar idag. Dom som finns klara för försäljning är dessa på bilden. Den röd/vit/gröna är 50*50cm dom i silver 30*50 Priset är 150:- för kudde och 120:- för endast kuddfodral. Dessa tyger nedanför är dom jag har kvar att sy av, förutom det svarta som just blev sålt. Jag kan även skicka och priset blir då plus porto.

Dagen i bilder

Dagen började med en lyxfrulle, nästan som en riktig hotellfrukost :) Det är något hela tiden så jag har inte ro att sätta mig och blogga förrän på kvällen när Fabian somnat. Efter frukosten i morse åkte vi på lite loppisar hela lilla familjen. 

Fabian älskar att sitta i bärselen och den är perfekt när man ska gå bland folk och trängas. Fyndade massor av både ramar och dragkedjor. Perfekt!!

Dom här tygerna ska bli kuddar. Jag älskar dessa tyger! Har hunnit sy tre av det röd/vit/gröna tyget och en av det med silverhästar. Har klippt så det är bara att fortsätta att sy imorgon. 

Hade besök av en fin vän och hennes dotter idag, det är hon som ska ha dessa kuddar också. Ska hjälpa henne att sy gardiner så dom var förbi här med det och stannade på en kopp kaffe. Så passade vi på att prata ur oss lite. Jag är så dålig att umgås med folk och gillar att hålla mig för mig själv, ändå tycker jag att det är så himla skoj när det blir såna här spontana besök. Tack A-C för ett underbart besök idag!

Dragkedja i kuddfodralen har blivit en självklarhet nu :)

Robert har varit borta hela dagen så jag och Fabian har haft sällskap av Fanny hela dagen. Vi åt lördagsbuffe´på China Thai med friterad banan och glass till efterrätt. Fabian gillar glass så han satt och ropade åt oss båda när vi var sena att mata honom :) Han var helnöjd i vagnen vi fick av en jättesnäll tjej som Robert gått i skolan med. Han blev jättearg när jag skulle lyfta ur honom när vi skulle äta och även när vi kom hem.

Lilla älskade bustrollet Fabian

Fabian var så trött på kvällen men det var lite för tidigt för att gå och sova. Iklädd pyjamas gick vi ut en sväng och strosade runt kvarteret och postade ett brev. Han var så nöjd hela tiden ända tills vi kom hem igen och jag skulle ta ur honom ur vagnen :) Han skulle kunna åka vagn hur länge som helst. Det är tur att jag älskar att vara ute och gå. Imorgon ska vi gå tillsammans hela lilla familjen.

Hann bli en kudde till innan jag slog igen butiken för dagen ;)

När jag stod i kön inne på Willys idag fick jag syn på Aftobladets bilaga Klick. Blev tvungen att bläddra i den för att se om det stod något, dom ringde ju i veckan och pratade med både mig och Robert. Det första jag såg när jag började bläddra i den var ett typiskt Robban uttryck....

Han är inte riktigt rumsren min man, men det är ju lite det jag älskar hos honom också :)

Fick beröm av min terapeut för min kreativitet

Dom här tavlorna är lite större och kostar 200:- /st

Dom här tavlorna är mellanstorlek och kostar 150:- /st

Dom minsta tavlorna är kylskåpsmagneter och kostar 40:- /st Dom två bredvid kostar 100:- /st

Nu ska inte det här bli någon köp och sälj blogg. Jag ska göra en Facebooksida för mina saker, bara jag fått ihop lite grejer. Men om man vill köpa något eller undrar om nåt så går det självklart bra att fråga här på bloggen.

Var till min terapeut på mitt tredje samtal idag på eftermiddagen. Jag fattar inte att det inte ska gå att prata utan att tårarna rinner. Fast det blir mindre för varje gång så det är väl ett bra tecken. Gick till och med hem utan solbrillor idag. Ögonen var väl lika stora som på en mullvad i dagsljus med det struntade jag i! Har inte sminkat mig på hela sommaren, har inte varit någon ide´när allt varit upp och ner och tårarna runnit titt som tätt. Fast i sommar var det faktiskt rätt mycket bad också som hade tagit bort sminket. 

Jag har så svårt för att ha tider att passa. Det blir en stress och press som gör att jag känner ett tryck för bröstet och får ångest. Det är bättre i så fall att jag har tiden att passa på förmiddagen för att annars blir nästan hela dagen förstörd.

Då går jag bara och väntar på den där tiden jag ska passa. Fånigt men just nu är det så det känns och inte är jag dum i huvudet för det jag är bara lite överansträngd. Min hjärna har väldigt svårt att varva ner och stänga av.

Fick göra en andasövning som verkligen fick mig att slappna av idag. Jag glömmer bort att djupandas och det blir att jag till slut får ta djupa suckar för att få luft och det blir ett tungt tryck över bröstet. Nu har jag haft två tider att passa den här veckan.

Det kan göra mig helt slut. Igår skulle jag träffa läkaren på Previa, ännu en ny läkare. Det blir så drygt att behöva berätta allt om och om igen för olika personer man ska träffa. Jag blir helt slut efteråt.

Men jag hade tur igen och läkaren var alldeles underbar och förstående. Hon skulle se till att jag får träffa henne igen nästa gång det är dags för ett läkarbesök. Det betyder otroligt mycket för mig.

Tack min älskade familj för att ni står ut med mig när jag är lite upp och ner. Jag fick i alla fall beröm för att jag börjat att sy och pyssla. Det gör att jag inte bara sitter och grubblar utan får utlopp för mina känslor i att göra saker och ha tankarna på annat än grubbel som ändå inte leder någon vart. 

Kram C

 

Dom här tygerna ska bli kuddar imorgon medans Fabian sover :)