Äntligen tillbaka igen!

 Jag är tillbaka!
Både här, vid symaskinen och på jobbet!

Så himla skönt och framförallt roligt.
Hunnit knåpat ihop några babynest och på min första dag på jobbet idag bakade jag Tekakor till mina efterlängtade vänner.

Jag tror dom saknat mig också för jag fick ett sånt varmt välkomnande och en fin bukett med rosor❤

 Det kändes dock i kroppen att jag mest stått och hållt igång hela dagen.
Var väldigt svälld upptill i magen på kvällen.
Imorgon ska jag ta det lite lugnare.

Ärret läker dock fint.
Till vänster är för en vecka sen och bilden till höger är ärret en vecka efter operationen.
Ser riktigt bra ut.

 Har haft ett dygn på tu man hand med käre maken.
Välbehövligt, mest för honom som inte fått sova en natt på 8 veckor....

 Men jag var nog tröttast ändå....

 Vi firade med en riktigt 90-tals drink, galliano hot shot.
Den funkar lika bra även 2018 👌😁

 Robert hade tur och vann farsdags fika från city gross i söndags.

Nån som inte haft lika tur är hans mamma som halkade olyckligt och bröt foten igår morse.
Men hon hade huvudet på skaft och tog kort när hon låg där på backen ute i kylan på foten som hängde i en väldigt konstig vinkel.
Det är en riktig stålkvinna det där!

Följetongen om Fabians medicin håller fortfarande på.
Efter X antal veckor och flera gångers påringade från mig så ringde till slut en läkare upp.
Hon så att vi nu provat dom två alternativ av medicinen vi fått utskrivet och att det inte fanns några fler.
-Nähä, så då stannar det bara där?!
Så jag när hon blev tyst.
Jaa säger hon.
- Så det finns inga som helst andra alternativ eller andra mediciner att testa?
Jo men det kunde det göra...

Suck säger jag bara...
Nu har vi fått annat utskrivet men kan inte börja förrän vi fått en tid hos sköterska på habiliteringen för att kolla puls och blodtryck.
Tar säkert inte många veckor innan vi har en tid....

Har tagit tag i ansökan till särskola också.
Det kommer väl ta nåt år innan man fått alla papper och intyg från habiliteringen som behövs om dom ska köra samma tempo där med.
Kanske är klart lagom till högstadiet med lite tur.
Man tappar lite förtroende för dom, vi har ingen i personnalen kvar där längre vi känner trygghet och förtroende för.
Känns inte kul.