Två lyckopiller

Det är inte alla som är lyckligt lottade att få rå om två riktiga lyckopiller.
Fabian och Alice.
Två riktiga glädjespridare.

Måste införskaffa en syskonvagn. Skulle gå och handla idag.
Fick ta Alice på ryggen i bärselen och Fabian i vagnen.
På vägen hem började Alice gnälla till lite.
Nådde inte att se henne så vi tog en selfie och då såg jag att mössan åkt ner för ögonen.
Vi mötte en tjej alldeles efter att vi tog bilden.
Frågade om hon kunde hjälpa mig att dra upp mössan.
Nej men Hej Alice sa hon när hon lyfte på mössan
Stod ju hennes namn på mössan.
Alice blev nöjd och glad igen och vi kunde knalla vidare.
Fabian började då protestera, han såg att vi nästan var hemma och ville inte alls gå in.
Han ville gå mer.
Nej en billig syskonvagn så vi kan gå riktigt och dom kan även sova i vagnen båda två.

Körde hem Alice till Elin i sju tiden.
Då var hon nybadad och fin också.
Jag blir så glad av dom där två små busungarna.
Så snälla och goa med varandra. Inget gnäll eller kink. Dom är så nöjda och glada hela tiden. Är det nåt så är det mat eller sömn som behövs sen är det frid och fröjd igen.
Dom är min bästa medicinen.

Snart har jag ett till litet lyckopiller. Fanny kämpar på i värkar.
Hon är hemma än men nu börjar dom kännas på och det är runt sju minuter mellan dom.
Imorgon är jag nog mormor igen :)

Vi ska hyra ut vår lägenhet ett par dagar under VM.
Robert har mejlat som som skulle hyra dom första dagarna men ej fått svar.
Idag mejlade han igen och fick då till svar att det kört ihop sig för dom och att dom inte kunde hyra.
Kan man inte då tala om det så att vi kunnat tacka ja till andra som velat hyra.
Dålig stil tycker jag.
Det är ju väldigt bra läge.
15 minuters promenad till Lugnet stadion och mitt i centrum.
Får hoppas vi hinner få tag på nån ny. Står inte på förrän det börjar.

Imorgon ska jag Fabian,  Elin och Alice till öppna förskolan.
Nu väntar sängen.

Bebis på gång

Hämtade Alice i morse igen. Hon blev så glad när jag kom att jag fick två blöta pussar av henne.
Hon och Fabian har busat runt på förmiddagen här hemma.
Av bus blir man trött och hungrig.
Fabian matade vi men duktiga tjejen Alice hon åt själv.
Med hela kroppen :)
Och halva köket....

Fabian somnade sen skönt i sin säng. Jag stoppade Alice i vagnen och så gick vi ut i snöstormen.
Hon somnade efter nån meter bara.
Dom är ett bra team Fabian och Alice.
Oftast när hon är här så sover dom samtidigt.

Jag har ringt vårdcentralen angående min medicin.
Robert har ringt habiliteringen om tid för provtagning på Fabian så dom skulle höra av sig.
Nu passar jag på att slöa i soffan lite medan dom små sötnötterna sover.

Har pratat med Fanny som börjat få lite förvärkar.
Hoppas verkligen det är på gång på riktigt nu.
Så spännande!

Mormor hela dagen

I morse var jag till Elin och hämtade Alice. Tog en liten promenad med henne. Gick och handlade lite så somnade hon.
Så lagomt när hon somnade så vaknade Fabian efter sin vila.
Tre timmar sov hon på balkongen i vagnen.
Hon somnar alltid när hon är här och sover i flera timmar.
Antingen är vi väldigt tråkiga eller så känner hon sig trygg och lugn här.
Eller så kör vi slut på henne helt enkelt, eller hennes busiga morbror rättare sagt.

När hon vaknat och ätit så gick vi ut och åkte lite pulka.
Vi gick hem till ett par vänner i närheten och hälsade på.
Vi har även haft ett mycket trevligt besök av en vän vi inte träffat på väldigt länge.
Dagen har bara susat förbi.
Det går i ett med två småttingar hemma.
Älskar att ha Alice här. Hon och Fabian är så snälla med varandra.
Och jag blir så full i skratt av Alice när hon sitter och babblar på sitt vis.
Hon låter som en liten smurf. Pratar långa meningar med bara tok som ingen förstår.
Inte ens Fabian tror jag, som ibland svarar henne på sitt språk.

Ingen bebis har kommit än heller. Fanny börjar tröttna lite på att vara gravid nu.
Men vilken dag som helst är bebisen här nu.
Vem vet den kanske kommer på Alice födelsedag den 15 januari.

Hockey och oväder

I morse kom mamma hit för att se efter Fabian.
Vi skulle åka till Karlstad med Roberts föräldrar för att se hockey.
Det var Färjestad - Leksand som spelade.
Dom är leksingar och ja alla vet väl vilket lag som hålls på i den här familjen.
Vi hade planerat att åka sedan länge så allt var bokat och betalt.
Självklart blev det värsta ovädret just idag.
Det blåste och snöade så vi såg knappt vägen när vi åkte ner.
Gick i 40 ibland för det gick helt enkelt inte att åka fortare.

När vi närmade oss Karlstad sprack det upp och solen kom fram.
Såklart ;)
Älskar stämningen som är i arenan alldeles innan matchen drar igång.
All musik, eld och spelarna som kommer ut på isen.
Det är så mäktigt att man ryser.
Måste upplevas på plats för att kunna förstå tjusningen av det.

Riktigt rolig match var det också.
Tyckte vi, inte leksingarna.
5-0 till FBK blev det.
Vi gick när det var 5 minuter kvar för att slippa bilkön som blir när alla ska iväg samtidigt annars.
Då stod det 4-0
När vi började åka hemåt regnade det och blåste som tusan.
Halt och moddigt efter vägen som bara den.

Sen kom snön igen. Flera decimeter snö på oplogade vägar.
Vissa kör som dårar ändå.
Det låg bilar i diket på flera ställen och bergningsbilar som drog upp dom.
Värsta olyckan efter vägen såg vi i Borlänge.
Flera ambulanser, poliser och brandbilar.
Vi valde att hellre köra försiktigt och komma hem än att chansa.
Vi kom hem helskinnade till slut.

Fabian hade sovit middag sent och var vaken när vi kom hem.

När vi var på hockeyn kom det fram en man i första periodpausen och frågade om jag hade en dotter som heter Elin.
Ja svarade jag frågande.
Det visade sig att han kände igen mig från Facebook.
För ca 4-5 år sedan hade han och hans fru träffat mamma och Elin i Turkiet när dom var på semester.
Sen har dom haft lite kontakt på Facebook efter det.
Världen är bra liten.

Nu väntar sängen. Imorgon ska vi ut och dra Fabian i pulkan lite i snön som kommit.
Det har varit en mycket trevlig dag idag.

Mycket bus blir det

I morse vaknade jag först. Kunde inte bara sova.
Kan delvis bero på att grannen ovanför verkar ha sin mobil liggande på golvet och när hans larm går på den vibrerar hela vårt tak.
Sen snoozar han också så det upprepas lagomt till man lyckats somna om.
Nåja, jag fick göra frukost och kaffe åt min älskade man innan han gick till jobbet i alla fall.

Fabian hade lite hyss för sig i morse. Han smög in på toaletten och spred ut 18 rullar toapapper.
Är det tyst är det oftast något lurt på gång.
Han hade på sig kläderna jag sydde igår till honom.
Han blev jättefin i dom.

Mormor kom hit och lekte med Fabian på förmiddagen och så var dom ut och gick en sväng.
Jag passade på att göra några alla hjärtans dag tavlor. Sen har jag sytt en mössa till Alice med hennes namn i reflex på.
Fabian fick sova i vagnen på balkongen för idag skulle dom komma och byta ut vår spis.

Han har sitt rum alldeles bredvid så då hade han vaknat.
Nu har vi äntligen fått en hel sprillans ny spis.
Känns riktigt lyxigt.
Vi får inviga den på söndag för imorgon ska vi till Karlstad och blir borta hela dagen. Hockey såklart.
Jag, Robert och hans föräldrar.

På eftermiddagen var vi hem till Elin, Dennis och Alice för att Dennis fyllde 30 år idag.
Det är några födelsedagar i januari. Snart fyller Alice 1 år. Fannys bebis kommer när som helst och sen fyller Robert 36 i slutet av månaden.

Fabian hade en knölig kväll och somnade sent.
Mormor ska passa honom imorgon när vi är borta.
Då blir han glad för han älskar sin mormor mest av allt.
När hon är här då duger varken jag eller Robert.

Diagnos- Utvecklingsstörning

Jag tror vi börjar komma in i lite rutiner igen efter magsjukan.
Igår somnade Fabian runt halv nio och vaknade i halv sju tiden i morse.
Robert började tidigt så vi var uppe hela familjen på morgonen.
Runt klockan åtta började Fabian bli trött igen.
Lade honom och han sov till nästan halv elva.
Medan han sov så sydde jag en tröja till honom.
Tog tillvara ett linne som Robert krympt ur och använde till tröjan.

Var hem till Elin och Dennis med lite kartonger när Robert kom hem.
Dom ska snart flytta ut till Grycksbo.
Känns lite tråkigt att dom lämnar Falun tycker jag, då kan man inte gå och hälsa på dom längre.
Men i höstas gjordes en fin cykelbana ut till Grycksbo så då kan vi cykla dit.

Alice bladdrade på massor och busade för fullt.
Elin gjorde en koja som dom gömde sig i :)

Vi har haft besök av assistansbolaget Omtanken på eftermiddagen.
Dom är verkligen toppen att ha och göra med.
Fantastiska människor. Tyvärr kan vi inte få någon hjälp för Fabian då han fortfarande är för liten.
Att få hjälp under tre år är i princip omöjligt om dom inte är jättedåliga.
Det anses att dom fortfarande är i så stort behov av hjälp och stöd från föräldrarna då.

Man jag/vi måste ta tag i lite saker vi skjutit upp hela tiden.
Ska ringa patientnämnden och anmäla om förlossningen.
Det gjordes ju en onödig miss på mig som innebar att jag fick blodförgiftning som även gick över på Fabian.

Måste även ringa Trygg Hansa och höra hur det går där.
Har ju skickat in nya intyget från Habiliteringen.
Där står ju nu en diagnos.
Utvecklingsstörning.

Vår son har en utvecklingsstörning.
När vi är på öppna förskolan eller andra ställen och folk frågar hur gammal Fabian är och jag svarar strax över 2 år.
Då tittar dom lite konstigt och säger jaha.
Jag har sagt tidigare att han har en slags funktionsnedsättning.
Nu får jag svara att han har en utvecklingsstörning.
Jag tycker inte det är jobbigt att svara på faktiskt.
Det är som det är och Fabian är ju världens mest lättsamma, glada, nöjda och fantastiska lilla kille som behöver lite extra hjälp bara.
Jag kan tänka mig att den som frågar kanske tycker att svaret dom får är jobbigare än vad jag tycker.
Många gånger vet inte folk vad dom ska säga sen.
Men jag förklarar som att det vore den naturligaste sak i världen att ha ett barn med en utvecklingsstörning.
Han är ju väldigt unik på sitt sätt.
På massor med sätt.
Tänk att just vi fick en sån fantastisk liten pojke som Fabian.
Han kräver lite mer hjälp, stöd och sömn än andra barn bara.
Men jag tror (vet) att normala barn kan vara klart mycket mer påfrestande och jobbiga än Fabian.
Ingen trots här inte.
Äter när han blir matad.
Sover när man lägger honom.
Förutom vid sjukdomar och framsprickande tänder.

Vi tänker inte gömma oss eller sluta gå på öppna förskolan bara för att Fabian är annorlunda och att folk kanske frågar.
Nej fråga på hur mycket ni vill så svarar jag glatt på det som undras.
Om vad som helst.
Fabian sover sin eftermiddagsvila nu och jag har klippt Robert.
Snart ska vi äta en riktigt smarrig köttgryta som Robert gjort.
Sen ska jag sätta mig och göra lite tavlor.
Idag känns det lite lättare igen.

Att jobba med sig själv

I morse var jag till min samtalsterapeut och bölade igen.
Innan jag gick dit gjorde jag nåt jag har det väldigt jobbigt med att göra.
Jag ringde två samtal.
Ett till försäkringskassan och ett till Folksam.

Jag får sån ångest av att ringa. Helt sjukt jag vet. Men inget jag styr själv tyvärr.
Har haft en längre svacka nu.
Ska ringa och rådfråga med min läkare om medicinen.
Ibland kunde man må sämre innan den började verka.

Jag måste sluta ta åt mig personligen av allt som händer.
Inte se allt som att det är mitt fel.
Jag vet precis hur jag ska tänka och göra men hjärnan gör nåt helt annat.
Jag tänker på mejlet jag skrev till min chef.
Och svaret jag fick. Hon kanske inte heller mår bra.

Jag lägger all skuld på mig själv vad det än gäller.
Det som får mig att glömma allt för stunden är att sätta mig och sy eller skapa nåt annat.
Då försvinner jag från den här världen en stund.
Kopplar bort alla knasiga tankar i min virriga överfulla hjärna.

Idag var den nog lite väl avkopplad när jag skulle sy kläder till Alice.
Råkade sätta mustascherna uppochner. Men som nån skrev, då ser ju Alice dom åt rätt håll i alla fall :)
Förutom det så blev jag rätt nöjd med dom.
Imorgon kommer det ett assistansbolag hit och pratar med oss.
Jag har skickat dom nya intygen dit dom ska också.
Sen får vi se om vi blir mer hjälpta av det.
Fabian ligger klassad på en nivå mellan 6-10 månader åldersmässigt.
Han är en liten kille i en stor killes kropp.
När man håller honom så han står upp så är han så lång och ser så stor ut.
Han är då i alla fall världens gladaste lilla pojke och så otroligt nöjd hela tiden.
Hans skratt gör en alldeles varm i hjärtat.