Firat mina små älsklingar

Lilla Fabian och pappa fick stanna hemma idag när jag och (gammel)mormor åkte ut för att fira 1 och 2-åringen. 

Hur stor är sannolikheten att man får båda sina barnbarn födda på samma datum med prick ett års mellanrum? 

Var ju ganska praktiskt att fira dom idag nu när dom bor grannar också.

Alice var pigg och glad med Selma har också blivit förkyld och var lite hängig.

Vi lekte lite på Selmas fina rum med nya leksakerna hon fått i present. 

Alice älskar att vara hos "Sanny" som hon kallar Fanny för. Vill inte alls gå in till sig igen.

Hon har blivit så stor Alice, är jätteduktig att prata. 

Selma är det nog bara Fabian som förstår för dom "pratar" lite samma språk eller vad man ska kalla det.

Fanny har varit jätteduktig och bara bakat allt helt sockerfritt då Selma inte får äta socker. Allt smakade hur gott som helst.

Selma det är mormors tjej det. Alice det är farmors tjej. Kul att dom visar tydligt vilka dom tycker om och vill vara hos fast dom är så små.

Fanny hade bakat brownies, chokladbollar å dadlar som smakade mycket godare än det lät, och så en pannkakstårta med hallongrädde, kiwi och banan i.

Selma och Alice bytte paket med varandra. 

Pannkakstårta var sagolikt God! 

Mina älskade små godingar. Det är nåt speciellt med barnbarn. 

Man älskar dom som sina egna barn♡

Selma och Alice satt mest och kladdade med sina tårtbitar båda två.

Efter fikat hos Selma gick vi över till Alice där vi blev bjudna på en snygg gristårta som Elin hade gjort.

Mätta och belåten åkte jag hem tid mina killar där hemma. 

Förra helgen roade vi oss med att frosta av frysen.

Ikväll har jag gjort det som jag tycker är tråkigast av allt.

Rensat och sorterat papper. 

Bara för att det är så trist så spar jag det på hög så att det blir ännu tråkigare att ta hand om allt sen. Plus att det tar en hel kväll att gå igenom allt....

Nu hoppas vi på lite sömn för både oss och Fabian i natt. Jag längtar tills han är frisk och pigg igen lilla plutten♡

Latmaskar och stackars Fabian

Fabian är inne i en sjukdomsperiod nu. Han har ju varit lite snorig sista dagarna. I natt har han hostat massor och vaknat och varit ledsen. Vid halv två hämtade jag in honom till oss.

Han har i princip legat mitt i mitt ansikte och sovit. 

Han vaknade i morse (trodde jag) och skulle lyssna på musik och lade mina glasögon i ansiktet på mig.

Jag frågade Robert efter en stund vad klockan var. Jag trodde runt 6 halv sju nånting. Men nej då 03:50 var klockan!! 

Inte undra på att ögonen kändes lite grusiga.

Efter mycket om och men lyckades han somna om till slut. Det har inte varit nån regelbunden sömn direkt under natten. 

Robert gick upp och ringde till Öron-näsa-hals i morse. Man kunde de inte göra någon hörselkontroll om man är förkyld så det var bara att ändra tid så nu ska den göras i mars.

Han hade en stor skorpa på hakan när han vaknade. Som en torkad gulaktig sårskorpa. Ringde vårdcentralen som sade att han antagligen fått svinkoppor. Något som är väldigt vanligt att det bryter ut i samband med förkylning och dessutom är väldigt smittsamt.

Han har då råkat ut för allt sista veckorna lilla stackarn ♡

Vi tog en liten tur i bilen för att han skulle få sova lite. Vi var förbi på habiliteringen och lämnade in minsta rullstolen och ställningen till ståskalet som mest bara tagit plats sista tiden. 

Det är mest den andra rullstolen som används samt hans rollatorer. Vi får liksom inte plats med allt.

Trots att han är sjuk så är han duktig och hjälper till hemma. Skött pappersarbete och tagit hand om tvätten. 

Världens bästa Fabian.

Igår var på Ica Maxi och jag kan inte låta bli att reta mig på fullt friska latmaskar som ställer sig på familjeparkeringen. 16 kg Fabian är inre det lättaste att bära omkring på för att det är fullt där på grund av att lata idioter ställt sig där.

När vi kom ut från affären så kom en fullt frisk kille i 35 årsåldern i sin nya BMW och ställde sig på familjeparkeringen. 

Inga barnstolar i bilen och alldeles ensam i bilen. 

Jag kunde inte låta bli att ropa i åt honom

-Hörru! Jag tror du glömde ungarna kvar i bilen!

Han vände sig snabbt om sen kollade han ner i backen och gick vidare.

Där kommer vi släpandes på rullstol och matkassar. Jag tycker folk borde skämmas som ställer sig där på grund av ren lathet när dom har två fullt friska ben att gå några meter extra på!!! 

Fabian ♡ Mamma ♡ Pappa

Fabian har blivit en riktig liten mammagris. Och så gillar han att rita. Eller rättare sagt han gillar att bossa och vill att vi ska rita åt honom. Hela tiden ska man rita "muu" när man frågar vad man ska rita. 

Vi ritade vår lilla familj tillsammans han och jag. 

Ikväll fick jag för första gången vad jag kan minnas ligga bredvid honom i hans lilla säng tills han somnade. 

Han skulle hålla min hand hela tiden och ligga tätt tätt intill.

Han är förkyld och lite hostig men ingen feber. Men det blir inget bad för honom imorgon när han inte är riktigt pigg.

Vi får se hur det går att kolla hans hörsel imorgon på lasarettet. 

Det står då i hans journal att han är lite svår att ha och göra med så dom är förberedda på Öron-näsa-hals.

Jag och Fabian skulle ligga vår säng när jag kom hem från jobbet. Vi skulle på hans inrådan ligga där och lyssna på musik. 

Robert (som den väluppfostrade make han är) var i köket och lagade den godaste middagen jag ätit på länge! 

Han kan min man♡ 

Hälsat på i Fanny och Jespers fina lägenhet

Idag har jag varit och kollat in Fanny och Jespers nya lägenheten efter att dom fått omtapetserat och flyttat in. Jag tog före och efter bilder på alla rum som var rätt färgglada innan tapetseringen. 

Här är hallen före och efter. 

Sovrummet före och efter. Blev en aning ljusare kan man säga.

Det pippigula vardagsrummet är nu ljust och fint. Hjälpte Fanny upp med lite tavlor på rummen idag.

Det gröna köket är ett minne blott. Står en ny spis mitt på golvet där som ska kopplas in. Sen blir det ordning där med.

Selmas gula rum med dinosaurier på bården är nu ett ljust rum med en söt fondvägg.

Dom flyttade in i söndags och har redan fått iordning det så fint hemma.

Fotona dom fick i julklapp av mig sitter nu på väggen.

Fabian fick vara hemma med pappa när jag åkte ut. Han har blivit förkyld den stackaren. 

Han ska få börja på vattengymnastik på torsdagar. Det kommer han att gilla. 

Ikväll har han och pappa badat i badkaret tillsammans. Det gillar han också. 

Sen satt dom och myste i varsin skön morgonrock i soffan.

Mina fina älskade killar♡ 

Jag vore inget utan dom♡ 

Hur kall och oförstående kan man vara

Man ska inte dra alla över en kam men nog måste det vara övervägande hjärtlösa knäppskallar som arbetar på försäkringskassan. 

Dom är kallare än all snö som kommit. Empati och förståelse existerar inte i deras liv. Allt är bara regler och pengar.

Läste och delade en sak på Facebook idag. En mamma som skrivit om deras femåriga son som dom fått avslag på flera gånger om både assistans och vårdbidrag.

Försäkringskassan anser att det är helt normalt att en femåring  behöver hjälp med förflyttning, matning, blöjbyte, hygien, ja allt.

Hur i h-te kan man se det som normalt!? Jag blir arg så jag kokar inombords! 

Det verkar som att enda sättet att få den hjälp man har rätt till är att lyckas träffa dom rätta människorna.

Dom med hjärtat på rätt ställe, eller man kan säga bara, dom med hjärta helt enkelt.

Sen vi fick rätt till assistans så har både vi och Fabian fått ett annat lugn och liv.

Vi hinner och orkar lägga så mycket mer tid på den träningen han behöver.

Han gör framsteg och mår så bra. Vi med.

Han är ju så långt efter en normal treåring, mest i det mentala. 

Maten är fortfarande ett stort problem,  eller en stor svårighet kan man säga. Han äter ju bra när vi matar honom.

Men det är fortfarande bara burkmat som gäller och ingen annan vätska än välling och smooties. 

Vi måste kommunicera åt honom när andra inte kan läsa av honom och förstå vad han menar. Inte ens vi förstår alla gånger.

Magen är ett annat problem. Nu har han inte kunnat bajsa på två dagar och det är inte alls bra.

Brukar tyda på förstoppning och det är aldrig kul. Lider så med honom när det blir så. Han blir kinkig och orolig och får svårt att koppla av och somna när han inte skött magen riktigt. 

Fick ta upp honom då han blev ledsen vid läggdags trots att han var trött så ögonen gick i kors.

Vaknar flera gånger på natten så man får springa som en jojjo upp och ner stup i ett.

Tänk när Elin var tre. Då hade hon två småsyskon och jag hade massor med hjälp av henne. Hon hämtade saker och hjälpte till med massor som den stora tjej hon var då. Man tänker liksom inte på att Fabian är över tre år. Han är ju mer som strax över ett. Fast väldigt lång och når allt :)

Höll på att stöka runt i mitt syrum ikväll då jag hittade mina stora barns första passfoton. 

Elin hade precis fyllt 7, Rasmus var 4, Fanny 3 och lilla Felix 1 år. Så otroligt söta små pluttisar ♡♡♡♡