Gudfar Marko på besök

I morse fick vi riktigt storfrämmande i form av Fabians gudfar Marko. Fast särskilt stor var han inte.
Fick en chock när jag såg honom.
Har inte setts på ett tag och det var typ bara halva Marko kvar.
Man kan säga att det forna Svarta laget har minskat drastiskt i omfång.

Snart är dom mindre än mig....

Jag har haft sällskap av Fanny och lilla Semlan idag.
Vi åt sen lunch på China Thai. Sen gick vi på stan en sväng.
Vi var och köpte ett par nya träningsbyxor till mig.
Jag ska göra allt för att försöka hitta lite energi och börja med mina långa sköna promenader jag alltid gick förut.
En bra knuff kan vara nya träningskläder.

 
Imorgon ska vi åka med det gamla ångloket ut till Grycksbo.

Påsklunch med hela familjen

Idag har vi ätit påsklunch med alla mina barn, barnbarn, mamma och Roberts föräldrar.
Robert hade gjort magiskt goda revbensspjäll!
Fabians snälla farmor och farfar hade med sig påskägg till både han, Alice och Selma.
Fabians ägg var så stort att Selma kunnat få plats i det.
Fabian fick även ett stort ägg fyllt med smooties av Fanny och Jesper.
Och Alice lika av oss.

Så kul att ha alla samlade på en gång.
När alla åkt hem gick vi ut på en liten promenad.
På kvällningen innan Fabian lagt sig så testade jag min nya overlockmaskin för första gången.
Har aldrig någonsin sytt på en sån så jag har en hel del att lära mig om den.
Lyckades få till en tröja i alla fall till Fabian så vi ska nog bli goda vänner efter lite övning.
Ärmarna på tröjan är en gammal t-shirt efter Robert.
Det gick otroligt fort att sy med overlocken än vanliga och sömmarna blev otroligt fina.

Medan jag sydde så höll Fabian och Robert på att busa i soffan. Fabian är så himla duktig. Han reste sig i stort sett själv mot soffan och klättrade upp med bara lite hjälp av Robert. 

Sövningen gick bra

Då kan vi bocka av ännu en jobbig händelse den här veckan.
Jag gick upp kvart i tre i natt och gjorde välling.
Väckte Fabian som inte alls var sugen på välling mitt i natten.
Han tog inte en droppe så jag fick lägga honom och han sov vidare igen.
Vid sex tiden gick Robert upp och fixade iordning allt vi skulle ha med oss.
Han bredde goda mackor och kokade kaffe.

Runt sju väckte vi Fabian och gjorde oss redo att gå upp till lasarettet.
Halv åtta skulle vi vara där.
Vi fick komma in på ett rum och vänta där. Min kusin som jobbar på avdelningen bredvid kom in och hälsade på oss.
Hämtade lite leksaker som Fabian kunde roa sig med.
Sköterskan kom in och skulle ta prover och sätta kanyl.
Vi sa att vi blivit lovade att han skulle sövas med mask och sen få kanyl efter det.
Hon ringde narkosläkaren som bekräftade det vi sagt.

Fabian fick en söt liten sjukhusrock på sig. Han tyckte den var lite konstig när han skulle gå och se sig omkring i korridoren utanför.
Han var så söt i den.
Sen blev det dags att åka upp till röntgenavdelningen.
Jag fick bära Fabian för han ville inte sitta i sjukhussängen.

Vi fick komma in omgående till narkosläkaren. Tandläkaren kom samtidigt som oss. Han är bekant med Robert och han var så snäll att när han kollat på Fabians tänder så lovade han att klippa tånaglarna på Fabian medan han sov :)
Jag fick ha Fabian i mitt knä när dom satte masken över hans mun och näsa.
Det gillade han inte och blev ledsen. Men han somnade ganska snart.
Han var alldeles avslappnad och jag fick hjälp att lägga över honom i sängen.

Då kom mina tårar. Fy vad jag grät. Så hemskt att lämna honom i andras händer sådär.
Kändes dock tryggt när tandläkaren var med där inne.
Han hade fått göra sin undersökning först och Fabians tänder såg jättefina ut.
Han hade även klippt naglarna efteråt :)

Tårarna sprutade på mig när vi satt i väntrummet.
När jag lugnat ner mig åt vi lite smörgås och drack kaffe.
Efter ungefär 40 minuter kom dom ut med Fabian.
Lilla lilla skroten♡
Vi gick upp till uppvaket med honom. Där jobbade min före detta svägerska.
Fabian vaknade till snabbt och vi fick gå ner till barnavdelningen igen.
Fabian var jättehungrig och fick i sig en flaska välling när vi kom ner.
Inom en timme efter han vaknat kunde vi gå hem igen.

Magnetröntgen hade gått bra och alla prover är tagna. Nu återstår bara väntan att få svar på allt.
Men själva sövningen gick över förväntan jämfört med förra gången.

Inför Fabians sövning

Fabian blev lite trött och uttråkad på sena eftermiddagen så han, jag och mamma gick till biblioteket en sväng.
Medan han och mamma lekte i barnhörnan så passade jag på att gå och låna lite böcker om sömnad.
Jag vill lära mig mer om att sy och lära mig sy lite svårare saker.
Har ju utökat mina kunskaper lite från att sy mössor och kuddar till barnkläder i alla fall.
Skulle vilja sy något till mig själv.

Vi har förberett oss lite inför morgondagen. Vi ska ha matsäck med oss. Vet inte hur lång tid allt tar.
Har packat ner nagelsaxen för jag tänker försöka passa på att klippa Fabians naglar medan han är sövd.
Det är omöjligt att göra det på honom annars.

Klockan 3 i natt måste jag väcka honom för att ge honom välling.
Efter det får han inte äta mer innan han ska sövas.
Vi ska vara där halv åtta och nio sövs han ner.
Den här gången är vi mer förberedda mot förra.
Nu ska han inte plågas mer än nödvändigt.  Jag hoppas vi slipper vänta i flera månader på svaren sen men det kommer vi nog få göra.

Jag har sytt en solkeps till Alice vagn på kvällen för att skingra tankarna lite.

Överlevde mötet

Fick en bild på Selma som var så fin i sin body jag sytt till henne.
Huvudsaken är att hon ser ballongerna åt rätt håll....

Fabian vaknade redan 04:15 i morse så det var bara att stiga upp då.
Han somnade om igen strax före sju och jag lade mig i soffan och slumrade en timme.
Var så nervös inför mötet att jag mådde illa hela morgonen.

Tack och lov att Robert kunde vara med på mötet.
Min hjärna blir helt blockad vid såna här tillfällen och jag hör knappt vad folk säger.
Än mindre förstår och kommer ihåg efteråt vad som sagts.
Det kommer som sagt att bli en utredning från f-kassan och jag kommer eventuellt inte att vara berättigad ersättning från dom.
Jag kommer dock vara fortsatt sjukskriven för min depression.
Jag ska även fortsättningsvis arbetsträna på Smedjan där jag varit och göra dom uppgifter jag gjort innan.
Alltså vara social med dom gamla och ge dom min tid som övriga personalen inte hinner med.

Jag måste verkligen ge en stor eloge till min chef, chefen på Smedjan, han på kommunen som har hand om omplaceringar och läkaren.
Svetten rann av mig när vi satt på mötet. Liksom tårarna och jag kände mig yr och spyfärdig.

Det känns som dom bollar med mitt liv ovanför mitt huvud och jag kan ingenting göra eller säga om det.

Det var inte bara jag som var klantig igår och tappade ur pastan i slasken.
När Robert kom hem från jobbet hällde han upp en skål nötter.
Den hamnade över hela mattan i vardagsrummet....

I morse skulle jag dammsuga upp allt smul efter nötterna.
Robert la av en rökare då och jag dammsög upp den med.
Det skulle jag inte ha gjort!
En stark odör spred sig snabbt ut genom dammsugaren och blåste runt i hela lägenheten....

I förrgår kväll när jag satt i soffan hade jag en nagel som gått sönder.
Rev av den och lade den på bordet för att gå och kasta den sen.
Vilket jag glömde bort.
Fick ett argt mess av Robert när jag gått hemifrån.
Han som alltid lägger sina smörgåsar på ett fat hade i te gjort det igår.
Han åt sin macka i godan ro och fick ett "frö" i munnen från smörgåsen som han satt och tuggade på länge.
Han spottade till slut ut "fröet" och såg att det var en nagel.
Fy vad äckligt!
Han hade suttit och tuggat på min nagel.
Jag höll på att skratta på mig när jag läste, för lite kul var det fast det var skitäckligt :)

Skönt att mötet är avklarat. Imorgon tar vi nya tag. Då är det Fabians dag♡

Ångesten värker i mitt bröst

Halv sex gick vi upp i morse jag och Fabian.
Hade lite morgonmys sen somnade han om efter en stund.

Det var en fin morgon när jag gick till Smedjan för att göra min sista dag där.
Hade med mig en tavla som tack för att dom tagit hand om mig så väl där.
Min nya kompis "tanten" tyckte det var tråkigt att jag gjorde sista dagen.
Hade hon haft råd så skulle hon anställt mig att ta hand om bara henne sa hon.
Det var det bästa betyget jag kunnat få.

Vi har skrattat och pratat mycket hon och jag.

Robert och Fabian mötte upp mig när jag slutade och Robert bjöd på lunch.
Fabian gillar lekhörnan där vi åt.
Han börjar att ställa sig lite på ena knät ibland för att nå upp bättre.
Idag stod han så en bra stund innan han satte sig på ändan igen.

Mamma har varit här och Robert jobbar.
Fabian somnade tidigt, halv sju redan. Få se om han sover för natten eller vaknar och håller låda i natt.
Han var som tröttast när jag höll på att göra mat och jag skulle skynda mig lite.
Det slutade med att hälften av pastan hamnade i slasken....

Jag har haft en sjuk ångest hela dagen idag.
Har sånt tryck över bröstet och det känns som att hjärtat snart hoppar ur kroppen på mig.
Jag gruvar mig så hemskt för mötet imorgon.
Vill bara försvinna...
Robert blir med. Det känns tryggt.
Sist fick jag världens panikattack på mötet och fick lov att gå ut och sätta mig i korridoren och försöka lugna mig och få luft.

Jag vill bara spola fram tiden och ha allting bakom mig.
Utan ångest.
Bara blicka framåt och må bra.

En tuff vecka väntar oss

Fabian är så snorig. Lite hängig och sover mer än vanligt.
Igår sov han först 3 timmar på förmiddagen sen 2 på eftermiddagen och somnade som vanligt på kvällen ändå.
Trodde att han skulle känna av sommartiden och vara vaken längre. Men inte då.

Mamma är också förkyld så idag har Fabian haft farmor här när jag arbetstränat.
Ska ringa sjukgymnasten på habiliteringen och höra om vad hon tycker om rullstol till Fabian.
Han är så tung att bära på och det är inte alltid han vill sitta på golvet.
Att spänna fast honom i ståskalet för en liten stund är för bökigt.
Han vill då sitta i vagnen inne och vara med oss.
Den är ju ganska stor och klumpig att köra omkring inne.

På "mitt jobb" idag har jag pysslat om mina nya vänner tanterna.
Hon jag rullade håret på i fredags var fortfarande fin i håret.
Idag gjorde jag inbakade flätor på en annan tant med lite längre hår.
Hon blev så nöjd att hon tyckte hon borde vara med på en utställning sa hon.
Hon ville att vi skulle ta kort på henne för att hon var så fin.
Det var en annan tjej som jobbar där som tog kort på henne och skickade till hennes dotter.
Jag var också tvungen att vara med på bild så hon skulle se vem som gjort henne fin.

Tänk om man ändå kunde få jobba som sällskapsdam och pyssla om dom gamla lite.
Det skulle passa mig perfekt. Fixa dom lite fina och gå ut och promenera lite.
Sitta och prata med dom, kanske spela nåt spel eller läsa tidningen för dom.

På eftermiddagen var vi ner till biblioteket för att kolla om det fanns några tidningar eller böcker med mönster i som jag kan sy.
Hittade inget särskilt så vi gick och lekte i barnhörnan istället.
Sen gick vi hem och badade innan läggdags.

Har skrivit ut ansökningsblanketter till barnomsorg vi ska fylla i och skicka in.
Vi har en liten hop med blanketter som ska fyllas i och skickas in åt olika håll.
Jag har så svårt att ta tag i såna saker. Drar på det in i det längsta, lika om jag ska ringa nånstans.
Det är fruktansvärt jobbigt.
Fråga mig inte varför.

Imorgon gör jag min sista dag på min arbetsträningsplats.
Kommer att sakna mina vänner tanterna.
Gruvar mig inför mötet på onsdag sen sövningen på Fabian på torsdag.
En prövningarnas vecka....