Summa sidvisningar

söndag 24 mars 2019

Jag blir så ruskigt arg, ledsen och besviken


 Igår kollade vi på dokumentären om Josefin Nilsson på svt play.
Jag grät mig genom hela filmen.
Fy fan säger jag bara!!
Fy fan för dessa fega äckliga kräk till män som slår och misshandlar kvinnor både fysiskt och psykiskt!
Sen dessutom kommer undan med det utan straff, nästan så dom får en klapp på axeln och får det till att det är helt okej.
Glöm och gå vidare som om inget hänt.

Josefin fick sin kropp sönderslagen och sparkad.
Hon blev aldrig hel igen.
Ett äckligt, vidrigt gubbslem förstörde hennes liv!

Jag blir så illa berörd.
Jag påminns varje dag när jag ser mig i spegeln om misshandeln jag var med om i flera år.
Ärren försvinner aldrig.
När man ser sånt här blommar allt upp igen och minnena, skräcken, rädslan sköljer som en våg genom kroppen.

Igår tände vi ljus för Josefin❤

Hade vi bott närmare Stockholm hade jag deltagit då flera hundra samlades utanför Dramaten för att visa sitt stöd för Josefin.
Visa att det är nog nu!
Kvinnor och män blir så sjukt särbehandlade och man undrar ju varför.
Varför kommer män undan så lätt?
Det finns så mycket helt galna exempel på särbehandling jag skulle kunna skriva om.

Jag hoppas verkligen att det blir någon förändring nu.
Häng ut dom äckliga svinen och låt dom skämmas för vad dom gjort!
Hoppas att det finns fler modiga män som skådespelaren Alexander Karim.

Jag lider så med Josefins familj och att det kommer nåt gott av det hela i slutändan.
Jag kommer definitivt att köpa hennes bok hon aldrig hann bli klar med när den kommer ut tack vare hennes syster.




 Här hemma har vi tvättat och tvättat hela helgen.
Fabian mår bättre, men det har blivit en och annan spya på filtar och täcken
Igår bäddade han ner sig på kökssoffan med nalle och dockan och somnade.
Vaknade dock med en smäll under bordet då han ramlade ur och ner på golvet.
Lilla plutten❤
 Igår åt jag godis, det var ju faktiskt lördag.
 Idag sprang jag till Grycksbo där Robert och Fabian hämtade upp mig sen så jag fick skjuts hem.
 Sprang i motvind hela vägen så det gick tungt.
 På eftermiddagen fick vi påhälsning av bästa brorsorna till Fabians glädje.
Dom är helt underbara killarna, stora som små.
Jag älskar att alla mina barn är så snälla, hjälpsamma och omtänksamma med varandra.
Dom ställer alltid upp för varann och hjälper till med barnvakt och allt vad som behövs.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar