Vi fick till en alldeles underbar kvällspromenad

Jag har fått ihop lite drygt 1,2 mil idag. På förmiddagen gick jag och Fabian och på kvällen gick vi hela familjen. 
Alltså det var verkligen magiskt vackert runt sjön Tisken nu på kvällen.

Det var så spegelblankt så man kunde vända på bilden och den såg likadan ut.
Jag är så otroligt nöjd med min mobiltelefon.  Använder den mer som kamera än som telefon och prata i.
Jag fotade mest hela promenaden, Robert gick och Fabian tyckte det var mest spännande att titta på tåget som åkte förbi, två gånger dessutom.
Imorgon jobbar Robert på trafikskolan. Det är så skönt när han slutat på museet. Nu jobbar han bara var fjärde lördag istället för varje helg. 
Nu finns det mer både tid och ork för träning och motion! 

Ha en trevlig helg!!

En överraskningarnas man!

Vi startade dagen med en promenad på nästan 8 km. En ganska backig sådan.
Fabian lyckades slappna av en halvtimme så jag kunde lyssna på lite musik då.

När vi kom hem gjorde jag iordning lunch tills Robert skulle komma hem.
Fabian inventerade kökslådorna under tiden.
När vi satt och åt sa Robert att han tyckte att han hörde något i hallen. Jag vågade inte gå och kolla så båda satt kvar och åt vidare.
När jag skulle gå och lägga Fabian såg jag ett stort paket i hallen!
Då fattade jag varför han sa att han hört något, han ville lura ut mig i hallen såklart. 
Det är lite drygt två veckor tills jag fyller år.
Han hade varit och köpt en symaskin till mig!!!
Åhh va glad jag blev!!
Jag sydde massor när mina andra barn var små. Jag älskar att sy!
Men den maskinen jag hade då bara krånglade hela tiden och var mer inne på lagning än den var hemma och var hel. Så jag sålde den för ett par år sen.
Nu vill jag bara köpa tyg och börja sy på en gång 😄
Min man han kan överraska han!
Tack älskade Robert ❤
Nu ska jag gå och riva sönder nåt så jag kan laga det! 😉

Nu får det vara nog!

Idag har jag gått över en och en halv mil.
Vi gick en sväng hela familjen när Robert kom hem från jobbet.
Ser ut som det är någon marknad på gång i helgen. Var fullt med karuseller på torget.

När Robert var med i Biggest Loser fick dom gångstavar med motstånd i.
Idag hade han dom när vi var ute. Kändes mycket bättre att gå för hans rygg när han gick med dom.
Jag får mitt motstånd i att skjuta vagnen med Fabian i.
Jag är så förbaskat trött på att ha ont i ryggen jämt och ständigt!!
Det blir absolut inte bättre av att jag har 20 kilos övervikt!
Jag har mitt program från min sjukgymnast, eller jag har två. Ett för hemmaövningar och ett som det behövs gym till.
Tack vare att jag har världens bästa mamma så kan jag träna när jag vill.
Nästa vecka ska jag gå till MåBättre.
Jag måste få bort både värk, kilon och hjärnspöken. 
Jag tror att folk tror och tycker så mycket om mig, att jag tycker det är jobbigt att vara på ställen där jag känner mig obekväm. Gillar inte stora folksamlingar. Som t ex gym.
Nu ska jag ta mig själv i kragen och försöka träna bort alla tre saker.
Värk,  kilon och hjärnspöken. 
Jag har tagit mig mod att ringa och ska börja gå på samtal och släppa ut allt jag burit på i flera år.
Jag ska träna upp min kropp igen. Jag vill känna mig så stark och pigg som jag gjorde för två år sen.
Sen om det tar två år att komma dit igen må så vara.
Det tog mig flera år sist att träna upp min rygg så jag vet att det går.
Jag vill kunna springa igen. Nu är jag så tung att jag börjar känna av mitt knä bara jag går.

Vi ska göra framsteg både jag och Fabian. 
Vi gungade lite på gården utanför mormor idag. Det är lite svårt då han inte kan hålla i sig i gungan utan hänger som en liten korv i gungan.
Handikappgungan i nybroparken är bäst för honom för den sitter han i som en stol.

Nu väntar sängen, imorgon promenar vi vidare!
Vi var föresten och hämtade hem våra cyklar idag. Vi glömde dom när vi flyttade. Ska fixa till dom lite sen ska jag ta en provtur på cykel med Fabian få se vad han tycker om det.

Promenad = terapi

Idag slog vi till med en riktig långpromenad.  Trodde Fabian skulle somna men tji fick jag.
Vi stannade till hos Caroline efter ungefär halva vägen och Fabian fick lite mellanmål där.
Han har legat vaken och tittat hela vägen, legat och haft det mysigt bara.
Använde appen Endomondo idag. Fick ett år gratis premium på den när jag bytte till Samsung S5. Gillar den appen bäst av alla träningsappar. 
Halva dagen har bara gått och jag tog rekord i min stegapp också. 
Appar till allt men jag tycker att det peppar mig och det blir lite att jag tävlar med mig själv.

Jag kan tycka att det är så rogivande och skönt att bara gå själv eller bara ha Fabian som sällskap. Det blir lite som terapi och gå och rensa tankarna.
Brukar lyssna på musik när Fabian somnat eller om jag går helt själv. Älskar att lyssna på musik och bara koppla av i hjärnan.
När Robert slutat blir det en till promenad om än inte lika lång.
En mycket bra promenad dag.
När vi kom hem fick Fabian äta mat på balkongen. Han såg så rolig ut för han såg sig själv i bordet, men såg mest fundersam ut över vem det var som härmade honom  i bordet 😊
Nu ligger han i sin säng, där sover han bäst. 
Fick meddelande från f-kassan idag också. Jag får pengar imorgon!
747:- !!!!
Suck......

Gäller att ta vara på dom fina dagarna

Fabian tog sovmorgon i morse.
Jag åt en torftig macka och en kopp kaffe framför nyhetsmorgon medans han sov färdigt.
När han fått sin frukost tog vi joggingvagnen och gav oss ut på tur. Jag mitt klantskåp hade såklart när jag för en gångs skull kom ihåg att slå igång sports tracker lyckats stänga av den.
Nåja, gått rundan förut så det blev ca 7 km.
Fabian var lite kinkig och blev lite ledsen. Som tur var när vi nästan var hemma. Inte likt honom som gillar att åka vagn.
Min barndomsvän Caroline kom förbi på en kopp kaffe. 
Alltid trevligt att prata med henne. Vi har fått barn nästan samtidigt,  dom fyra äldsta.
Caroline är en bland dom starkaste jag vet. Hon miste både sin mamma och dotter inom ett halvår, båda i cancer. Det måste vara det absolut värsta man kan vara med om. Hennes lilla flicka blev bara ett år och nio månader.

På tal om cancer så vräkte vår så kallade pappa (som inte vill bli omskriven i nån blogg) ur sig det mest korkade jag hört till min bror idag.
Han ville försonas (men bara med min bror som alltid) det blev en liten diskussion när min bror försökte förklara varför det blivit som det är. Något vi försökt massor med gånger men pappan ser alltid ut som ett frågetecken och förstår ingenting ändå. 
Det slutade med att vår så kallade pappa sa till min bror att jag hoppas att du också får cancer så får du känna hur det är!
Önskar man sitt eget barn det så säger det en hel del om en själv som person.
Det vi inte trodde kunde bli värre gick visst...
Han blev opererad för cancer för fyra år sen. Jättetråkigt och jobbigt naturligtvis men nu har det ju trots allt gått bra för honom om man jämför med hans bror som nyss gick bort i samma sjukdom. Den hade gått mycket längre och värre på honom.
Nu ger vi upp, en sån pappa behöver ingen. Vi har varandra och världens bästa mamma ♡
Och självklart våra egna familjer och underbara barn som vi alltid kommer att sätta i första hand.
Fabian har fått feber och är lite ledsen och knölig. Kom på att det kunde bli så efter sprutan han fick förra veckan.