Livet går vidare, nytt år nya tag

 Jag avslutade det gamla året med en morgonpromenad innan det hunnit ljusna ute.

 Sen åkte vi ut till Grycksbo och kollade på nyårsbandy.

 Fabian fick leka av sig i snön, och snöade det gjorde det ganska rejält.
Man såg knappt bollen på planen.

 Sen var vi hem och förberedde nyårsmiddagen.
Dessert blev cremé brulée, med den blev många äggvitor över och jag gjorde en budapeststubbe av dom.

 Vi gjorde egen bearnaise för första gången, herregud så god den blev!!
Men nu såg man hur sjukt mycket smör det är i en sån!
Det var som att blodkärlen slaggade ihop av bara åsynen.

 Förrätt var råraka, två olika varmrätter hade vi.
Hade även gjort egen hollandaisesås.

 Jag och barnen åt lax och dom andra vuxna oxfilé.
Fanny, Jesper, Elin och tjejerna kom till oss.
Meningen var att vi skulle spela lite spel och dom skulle sova kvar.
Men allt kom av sig lite och dom åkte hem och jag gick och lade mig långt före tolvslaget.
Vaknade dock av alla smällare då....

Har inte ens velat skriva och önska Gott Nytt År.
Bara sett alla glada, lyckliga själar på Facebook och Instagram medan jag varit allt annat än just glad och lycklig.

Men men, det är bara att bryta ihop och gå vidare.

 Maten var dock väldigt god och vi hann få i oss allt innan dom åkte hem.

 Livet är inte alltid en dans på rosor och kanske inte riktigt så bra som det kan se ut på Instagram....

 Men dom små livet lyser upp tillvaron och ger en extra energi❤
Vi får hoppas på en bättre start på 2019 än vad 2018 slutade.

 Fabian och Alice hade ett riktigt kramkalas innan jag skulle köra hem Alice häromdagen🙂❤

 Jag har gått med i viktväktarna igen för att försöka få bort dom sista kilona då det stått stilla ett tag.
Igår blev det en fantastisk omelett med en räksås till.

 Vi har även hunnit med att fira två födelsedagsbarn, Elin på nyårsafton som fyllde 27 år.
Och så lilla Lovis den 2a januari som blev hela 2 år.
Snart är det Alice och Selma som delar födelsedag den 15e som ska firas.
Sen Robert som fyller 40 den 27e.

Många att fira i januari med andra ord.

Höga berg och djupa dalar

 Det här varit mycket lek, bus och många barn över jullovet.

 Jag och Fabian åkte med Robert ut till Grycksbo för att hämta Selma och Lovis.
Vi åkte buss hem...

 ....och den kördes av Robert som jobbat extra hela veckan.

 Dom tyckte att det var roligt att åka buss🙂

 Vissa höll till och med på att somna på bussen för att det var så mysigt och avkopplande.

 Selma och Lovis vill nästan alltid bada när dom är hos oss.

 Dom har inget badkar hemma, Fabian ville först inte bada men ändrade sig efter en stund.

 Herregud vad dom plaskade och busade, jag var lika blöt som dom fast jag satt bredvid😅
Dom hade så kul och jag höll på att skratta på mig åt dom som dom härjade runt i badet.

 Efter badet blev dom trötta, dom hade även hunnit äta däremellan.

 Selma var så gullig och bäddade ner Fabian och Lovis under varsin filt.

 Sen lade hon sig själv skafötters med Fabian, så låg dom och kollade på film❤
Dom var stilla alla tre i säkert hela 5 minuter😅

Fanny kom och hämtade tjejerna på kvällen, dom ville vara kvar båda två sötnosarna.
Fabian somnade direkt dom åkt hem.
Dom hade lekt och sprungit runt i timmar och haft så himla roligt ihop.

 Jag fick en försenad julklapp av mina stora barn.
Världens finaste tavla på Fabian❤
Jag blev så glad att tårarna sprutade.
Så otroligt fin tavla!

 Några promenader har jag lyckats komma ut på, nackspärren gav med sig snabbare än jag nånsin varit med om tidigare.

 Men....Jag Här även hållt på att dö tristessdöden...
Eller nästan drunknat i all tvätt...

5 gånger har jag fått tvätta sängkläder och täcken den här veckan!
Suttit hemma utan bil, Fabian går det inte att gå ut och gå med längre.

Han vill gå själv och då kommer man ca 10 meter på en halvtimme om man har tur.
Han ska stanna och plocka snöklumpar hela tiden.
Kan inte ens gå och handla med honom längre.
Lite tråkigt faktiskt.

Det är ju såklart jättebra att han vill gå själv, men det kan vara skönt och få lite tempo ibland så man inte fryser fast.

Ibland känns allt bara lite jobbigt och tråkigt.
Jag vill göra nåt kul, komma bort, ladda om och komma hem med nya tag...

 Idag tog vi oss i alla fall ända till lekparken och plockade snöklumpar där.

 Han är då som en stor sol och alltid glad, eller för det mesta i alla fall.
Man blir glad av honom.

 Men det gäller att ha ett ständigt vakande öga på honom.
Han ska ha allt i munnen och jag är livrädd att han ska slicka på nån stolpe och fastna med tungan nu när det är så kallt ute.

 Nu sover han sött, jag sitter uppe och väntar på att Robert ska komma hem så att jag kan köra hem Fanny.
Dom har varit i Karlstad på hockey idag.

Själv har jag kollat sista minuten resor till Gran Canaria.
Hade jag inte varit så feg hade jag lätt åkt en vecka ensam.
En vecka med sol och värme, långa promenader och ljudböcker.
Lugn och ro.

 Mitt lördagsnöje på kvällen blev inte en krogrunda med vänner utan en mil i -4° med ljudbok i öronen.

Så nu har jag gnällt klart....

Det sjukaste jag varit med om!

 Det tog en hel förmiddag att gå till lekparken och hem igen igår.

 Med så mycket frisk luft blir man trött efter att ha fått lunch.
Det bästa med jullov är att man kan sova middag.

 Klippte håret på Fabian dagen innan jul, men han tröttnade mitt i och drog iväg.

 Inte ens lönt att försöka mer då.
Men igår tog vi nya tag och finputsas lite på frisyren.
Inte helt tipp topp men bra mycket bättre än innan😀👌

 I morse vaknade jag och mådde hur bra som helst.
Satt och drack kaffe som jag alltid gör varje morgon.
Som ett slag i huvudet kom världens nackspärr från ingenstans!
Robert började ge massage och värmde vetekudde åt mig.
Inget hjälpte det minsta.

Jag har aldrig varit med om maken till nackspärr!
Det gjorde så förbaskat ont att jag knappt kunde röra mig alls.
Jag låg i samma ställning hela förmiddagen.

Klarade knappt av att få i mig lunch för att jag kunde inte få upp handen till munnen.
Mådde nästan illa av smärtan.

Hade sagt till Fanny att jag kunde ta hennes tjejer över dagen.
Min syster och hennes son skulle hälsa på oss idag.

Skrev till Fanny och sa att jag inte kunde ha flickorna då jag hade sån hemsk nackspärr.
Hon berättade då att när hon, mamma och min moster var i Spanien hade Fanny fått nackspärr.
Min moster hade då tryckt på en punkt på stortån på Fanny och hon hade blivit bra.

Strax under leden på stortån på den sida man hade ont i hade hon tryckt, bara ett jämt tryck i några minuter.
Jag var väldigt skeptisk men talade om för Robert och frågade om han kunde trycka på min tå.

Det gjorde han, efter en stund kände jag en konstig nästan obeskrivlig känsla.
Det var som om nån lyft nåt tungt bort från mig.
Jag kunde plötsligt vrida på huvudet och jag kände riktigt hur smärtan som bara sakta försvann!

Alltså hade jag inte upplevt det här själv hade jag aldrig trott på det!
Det sjukaste jag varit med om!
Från att inte knappt kunna röra mig alls till att kunna vrida på huvudet och lyfta armarna som vanligt igen.
Smärtan försvann inte helt, men den övergick som till en lindrig nackspärr.
Sen har det bara blivit bättre under dagen.

Sån himla märklig känsla!

 Nu orkade och klarade jag lätt av besök av min syster, hennes lilla Hugo och så kom Elin och Alice också hit.

 När syster och Hugo gått hem gick vi ut en sväng.
Tog en sväng förbi på nya Coop.

 Alice och Fabian hittade en rolig grej när vi skulle gå ut, Alice var dock lite bättre på att sticka fram ansiktet och titta ut än Fabian😅

 Nu har dom åkt buss hem med Robert och Fabian håller på att somna bredvid mig.
Själv sitter jag här, fortfarande smått chockad över den här upplevelsen med nackspärren som försvann av ett tåtryck....