Börjar räkna ner

Rättvik, Rättvik, bilar, bilar, bilar..

Så ser vecka 31 ut varje år.

Typ enda gången Fabian sitter still. Han fullkomligt älskar att kolla på alla köer, bilar, folk och poliser.

Gör nån en burnout är det extra spännande.

Han vet att man inte får göra sånt för poliserna men gillar när det låter och ryker och folk applåderar efteråt. 

Vi var ett helt gäng som satt på rad och kollade.

Några i skugga och några i solen.

Elsie höll låda hela tiden och har lite svårare att sitta stilla.

Tur hon hade många att springa mellan.

😅

Tog en lunch på Big Street tillsammans allihopa. 

Inga dåliga portioner man får där och helt humana priser.

Väldigt mycket mat för pengarna alltså och mycket, mycket gott!

När den här veckan är slut känns det som att sommaren är slut och man börjar räkna ner mot skolstart och vardag igen.

Blir spännande att se hur det ska gå att lämna Fabian på skolan igen.

Om jag kan lämna honom i skolan eller om vi får fortsätta möta upp fröken på parkeringen. 

Hemma på gården är tomheten och saknaden efter Olof stor.

Kattmaten jag hade hemma åt honom fick Rasmus och Linnéas katter få.

Fick en klump i magen och tårarna kom direkt jag kom hem och såg hans matskålar i mitt kök.

Tänka att han aldrig kommer in och äter och sover hos mig igen.

Han blev bara 2 år, så svårt med djur.

Dom blir verkligen en i familjen. 

❤️❤️❤️