Summa sidvisningar

torsdag 31 juli 2025

Börjar räkna ner


Rättvik, Rättvik, bilar, bilar, bilar..

Så ser vecka 31 ut varje år.
Typ enda gången Fabian sitter still. Han fullkomligt älskar att kolla på alla köer, bilar, folk och poliser.

Gör nån en burnout är det extra spännande.
Han vet att man inte får göra sånt för poliserna men gillar när det låter och ryker och folk applåderar efteråt. 

Vi var ett helt gäng som satt på rad och kollade.
Några i skugga och några i solen.







Elsie höll låda hela tiden och har lite svårare att sitta stilla.
Tur hon hade många att springa mellan.
😅





Tog en lunch på Big Street tillsammans allihopa. 
Inga dåliga portioner man får där och helt humana priser.
Väldigt mycket mat för pengarna alltså och mycket, mycket gott!






När den här veckan är slut känns det som att sommaren är slut och man börjar räkna ner mot skolstart och vardag igen.

Blir spännande att se hur det ska gå att lämna Fabian på skolan igen.
Om jag kan lämna honom i skolan eller om vi får fortsätta möta upp fröken på parkeringen. 

Hemma på gården är tomheten och saknaden efter Olof stor.

Kattmaten jag hade hemma åt honom fick Rasmus och Linnéas katter få.

Fick en klump i magen och tårarna kom direkt jag kom hem och såg hans matskålar i mitt kök.
Tänka att han aldrig kommer in och äter och sover hos mig igen.

Han blev bara 2 år, så svårt med djur.
Dom blir verkligen en i familjen. 
❤️❤️❤️

 

måndag 28 juli 2025

Från den bästa dagen till tårar


Igår samlade vi ihop familjen och begav oss 16 stycken till Furuvik.

Där jag för övrigt döptes för 55 år sedan.

Så kul att vi kunde åka allihopa, stora som små.











Lite kramkalas mellan djur och karuseller.





















Alla var sams och på bra humör trots värmen och köer vid karusellerna.
Alla hjälpte Alla.
❤️❤️❤️



Eftersom Linnéa är höggravid så ställde Rasmus upp och åkte med Fabian i dom värsta karusellerna.
Var tvungen att köpa bilden på dom.

Grabbarna fram ser hur coola ut som helst medan Fanny där bakom ser smått panikslagen och livrädd ut.
😅



Fabians bästa karuseller var den största och radiobilarna sa han.











Vi hann knappt av parkeringen förrän han drog kepsen över ansiktet och somnade.
En fantastiskt rolig och helt underbar dag fick vi tillsammans allihopa!
Klart man blir trött då.



I bilen på vägen hem satt jag och kollade i mobilen och såg att någon delat nåt om en påkörd katt i Grycksbo. 

Fick dåliga vibbar och skrev till Fanny och frågade om Olof.

Det allra värsta visade sig ha hänt.
Han hade blivit påkörd och inte klarat sig.
Snälla grannar hade sett honom, tagit hand om honom och haft honom hos sig tills han somnade in.

Han har varit kvarterskatten som fått mat och sovit lite var stans i området.
Alla älskade Olof.

Han var som en hund, kom när man ropade.
Kom även när man inte ropade.
Räckte att man kom med bilen ner på gården så sprang han direkt till min port och skulle in och äta och sova hos mig.

Grät mig till sömns igår kväll. 
Gråtit massor idag.
Trodde inte man kunde älska en katt så mycket som jag gjorde med Olof.
Han var verkligen unik på alla vis.

Idag har vi begravt honom hos Rasmus och Linnéa där dom andra djuren vi haft ligger begravda.
Alla barnen var med och det blev fika efteråt.

Alla så himla ledsna och jag tycker så synd om barnen.

Kommer att sakna honom enormt mycket. 
😥💔❤️




Med mina gråtsvällda ögon knallade jag upp till Reumatologen i morse.

Träffade en helt fantastisk läkare där.
Hon kunde inte säga vad det är jag råkat ut för.
Men hon skulle gå vidare tills hon kom på vad det kan vara.

Är inflammerad i mina muskelfästen, har vätska i lederna och ont tammetusan överallt i kroppen.

Togs lite nya prover och fick kortisonsprutor I båda handlederna, höfterna och ena axeln.

Skönt att slippa äta kortison mer  i alla fall.
Vi skulle höras av på fredag igen få se vad proverna säger.

Men hon misstänkte att allt kunde börjat från ryggen som krånglat i många år och sen gått vidare ut i lederna i kroppen.

Fortsättning följer...



Frågar du Fabian är sommarens bästa vecka nu.
Det här är det första han frågar efter när sommarlovet börjar. 
Alla bilar i Rättvik!



Måste ge en stor eloge till restaurangen Big Street i Rättvik. Alltid så otroligt tillmötesgående till Fabian! Tar sig tid att kolla på saker han visat han köpt och är så trevliga och snälla med honom.

Så lite kan betyda så himla mycket.




Min kusins dotter som även är min granne kom körande i sin mammas och pappas fina bil.

Efter flera timmars biltittande gick Fabian med att åka hem till slut.

Det blir nog fler besök där i veckan.