Oj va tiden springer iväg.
Halva sommarlovet har redan gått!
Skolavslutningen blev inte så rolig i år då vi fick besked någon dag innan lovet att det blir stora förändringar till hösten.
Klassen splittras, nya pedagoger och ny skola/klassrum.
Vi gick alla hem med en klump i magen. Vi föräldrar har klagat till högre chefer men alla skyller på varandra och vi bollas runt med våra frågor utan riktiga svar.
En assistent från gamla klassen kommer att följa med samt några av klasskompisarna.
Att göra såhär mot våra barn känns rent För jävligt.
Dom behöver rutiner, planering och struktur.
Människor som känner, förstår dom och som dom (och vi) är trygga med.
Dessa barn behövs kunna läsas av genom kroppsspråk, beteende och tecken då ingen av dom kan kommunicera med tal.
Nu kan vi tydligen inte påverka nåt alls utan bara acceptera läget.
Men vi har verkligen försökt på alla vis.
Man hade ju kunnat önska att våra barn fått träffa sina nya pedagoger innan avslutningen, fått se sina nya lokaler så att dom inte bara kastas in i allt nytt till hösten.
Nåja, vi hade en fin avslutningsdag i alla fall. Fabian hade min 35 år gamla studentmössa på sig när vi kollade studenterna nere på stan.
Fikade innan de på Skyttepaviljongen och avslutade med middag på Pinchos.
Vi har varit på 50-tals sommarfest med Omtanken på Lilltorpet.
Rasmus körde dit och hämtade oss i sin fina Chevrolet-56.
Fanny fick prova på att cykla med Fabian på tandemcykeln en dag när hon jobbade.
Vi cyklade till Gullnäsgården och tog en fika där.
Midsommar firade vi i Grycksbo.
Åt tillsammans hemma hos Rasmus och Linnéa efter majstångsresning i parken.
Midsommardagen var vi i Sågmyra hos Fannys kille eller Roberts arbetskamrat, det är samma person hur som.
Fanny hade gjort så fina midsommarbuketter och ställt på borden.
Vi grillade, hade femkamp och badade tunna.
En jättetrevlig kväll.
Jag och Tobias tog hem vinstpokalen i kampen🏆
Vi har badat mellan skurarna.
Både på badet hemma i Grycksbo och en dag i Rättvik.
Jag, Robert och Fabian fick låna/hyra en husbil en vecka.
Aldrig provat på husbil innan, inte nån av oss.
Fabian var supertaggad och trippen började bra.
Tills vi stannade och åt i Filipstad, där fick han några dåliga chicken nuggets.
Fick jätteont i magen på kvällen och behövde gå på toaletten hela tiden.
Mådde illa, kändes varm och var jätteledsen och ville hem.
Lilla plutten ❤️
Det var väl en himla tur att vi hade toalett i bilen, blev många stopp innan vi hittade en fin ställplats i Åmål över natten.
Ställplatsen låg vid hamnen och man hade tillgång till toalett, dusch, tömma latrin och fylla på färskvatten för 130:- för en natt.
Andra natten blev på en camping i Varberg.
Vi hade tänkt åka till Gekås i Ullared i slutet på veckan.
Men eftersom Fabian blev dålig och ville hem så fick han bestämma och då ville han till stora affären först.
Han piggnade i lite på kvällen efter och hoppade på stora studskudden på campingen och hittade några snälla kompisar där han hoppade runt med.
Jag blir så glad ända in i hjärtat när andra barn låter honom vara med även fast han sticker ut lite med ljud och rörelser.
Vi gjorde Ullared och stod på ställplats där över natten.
Sen hamnade vi i Varberg igen.
Förra året när vi också var på semester i Varberg var vi så osams.
I år var vi där som en familj.
Det är fyra och ett halvt år sedan som vi ansökte om skilsmässa.
Mycket har hänt sen dess.
Robert är spelmissbrukare.
Han hade gått bakom ryggen på mig och jag hade inte fattat eller märkt någonting.
Vi har båda gått i samtal på missbruksenheten.
Han som missbrukare och jag som medberoende.
Jag har varit så arg, så besviken på både han och på mig själv.
Hur naiv och blind kan man vara?
Hur kan man lyckas lura och manipulera nån man säger sig älska?
Robert har såklart mått enormt dåligt över det han ställt till med.
Ingen vill väl med flit splittra sin familj, skuldsätta och lura.
Vi har sagt många hårda ord till varandra. Mest jag tror jag.
Jag har i perioder känt sånt hat och avsky över det han gjort, såg ingen framtid och en enorm besvikelse att genomgå ännu en skilsmässa.
Robert har nog hållit mycket inom sig.
Druckit lite för mycket och mått otroligt dåligt.
Vi har ändå umgåtts och gjort saker tillsammans hela tiden.
Mest för Fabians skull.
Att vara ensam med honom blir väldigt slitit.
Att aldrig få sova en hel natt då han vaknar och ropar, tappar täcket och inte vill sova.
Jag har hela tiden haft ett eget rum hos Robert där jag kunnat få sova ostört när vi varit där.
Att bo nära mina vuxna barn och barnbarn i Grycksbo har varit och är till en stor hjälp.
Men sista halvåret har nånting hänt.
Jag och Robert pratar om saker, han spelar inte, dricker inte som förut, är ärlig även om det kan kännas jobbigt för stunden.
Jag har koll på ekonomin då vi har varsin ekonomi och även varsitt boende även om vi mest är tillsammans.
Att vara särbos kan nog vara det mest optimala. Man kan åka hem till sitt nån dag och bara få vara hemma.
Men att få känslor för varandra igen, skratta, ha kul tillsammans och umgås utan hårda ord och pikar trodde nog inte nån av oss att det skulle hända.
Istället för att reta sig på saker så säger vi det direkt till varandra på ett bra sätt och gör ingen stor grej av det.
Vi pratar med varandra som vi skulle ha gjort för länge sen.
Robert med sin adhd är väldigt impulsiv och spontan.
Något han förut lyckas manipulera mig och fått mig att gå med på saker jag kanske inte alls velat göra egentligen.
Nu stoppar jag, han får tänka efter innan vi (jag) gemensamt bestämmer nåt.😁
Han har börjat medicinera sin adhd vilket gör att han fungerar mycket bättre än utan medicin.
Fabian känns lugnare och tryggare när vi också är det ❤️
Vi har haft en toppenbra vecka i husbilen. Inte kollat på tv alls, förutom nån fotbollsmatch som varit på i mobilen.
Vi har spelat kort och lagt oss tidigt på kvällarna.
Sista dagarna mötte vi upp Fanny och Tobias i Strömstad. Dom hade bilat runt i Norge innan.
Vilken fantastisk camping vi hittade där. Utsikten var slående!
Allt nytt och fräscht!
Sista natten blev på en camping I Karlstad.
Vi grillade på kvällen och dukade upp utanför husbilen.
Även frukosten dagen efter kunde vi äta ute.
Vädret har skiftat väldigt.
Men rätt skönt med svalare nätter i husbilen när man ska sova.
När vi kom hem var vi efterlängtade och Elin och Iris hade plockat en sån fin bukett med blommor och en fin lapp med teckning och allt❤️
Tänk vilka vändningar livet kan ta.
Nu ska vi ta vara på lovet som är kvar och på fredag åker vi till Kolmården med Fanny, Tobias och alla deras barn.
Till hösten väntar en ny ansökan för assistans och jag har ägnat dagen till att ringa runt och be om dom intyg som behövs.
Ännu en sak man får lite ont i magen av.
Men lägger den åt sidan lite nu över sommaren, eller ska åtminstone försöka göra det.
